|

Minoritetsskydd i motvind

EU vänder ryggen åt minoritetsgrupper, däribland de utsatta och statslösa romerna. Enligt det gällande grundfördraget kan EU inte lagstifta om minoritetsrättigheter. Zoom
Foto: Ulf Lassander

EU vänder ryggen åt minoritetsgrupper, däribland de utsatta och statslösa romerna. Enligt det gällande grundfördraget kan EU inte lagstifta om minoritetsrättigheter.

Ett medborgarinitiativ om starkare minoritetsrättigheter har nyligen underkänts av EU-kommissionen. Beslutet har väckt starka känslor hos minoritetsföreträdare i Bryssel och Strasbourg.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Också Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP) är arg över vad han uppfattar som en motsättning mellan fagert tal och verkligheten. Han anser att EU hänger sig åt förljugenhet om unionen skryter om sina värderingar samtidigt som den inte har några lagliga medel att ta till i de fall dessa värderingar kränks. – Bland annat tog José Manuel Barroso fram dessa värderingar i sitt State of union-tal häromdagen. Vad är det värt om EU ändå inte kan ingripa mot övergrepp, säger Torvalds. Det så kallade Minority safepack-initiativet har körts fram av en paraplyorganisation för europeiska minoriteter (FUEN). Bakom initiativet stod folkpartiet i italienska Sydtyrolen och den demokratiska alliansen för ungrarna i Rumänien. Tanken var att kampanjen skulle samla en miljon namnunderskrifter för att förmå EU att anta en uppsättning lagar för att skydda minoriteter och deras rätt till undervisning, kultur, regionalpolitik, deltagande och massmedial information. EU-kommissionen vände tummen ner för medborgarinitiativet med hänvisning till att unionen saknar kompetens att lagstifta om minoriteter. I kommissionens svar hänvisas till att lagstiftning om minoriteter är en nationell angelägenhet för vart och ett medlemsland. Torvalds ger inte mycket för den förklaringen. I själva verket hänvisar han till att minoritetsfrågan är mycket känslig för vissa medlemsländer, däribland Frankrike och Spanien. – Frankrike kräver att alla ska tala franska medan centralmakten i Spanien har ett spänt förhållande till både Katalonien och Baskien. Problemet är att detta motstridiga förhållande mellan centralmakter och minoritetsregioner ger upphov till en hel del diskriminering som strider mot de värden EU säger sig stå för. Följaktligen är det, enligt Torvalds, fegt av EU att inte ge minoriteterna i Europa ett större rättsskydd än de har i dag. Nils Torvalds reaktion på kommissionens avslag ges också utrymme på FUEN:s webbplats. Här talas det om en ”formell och teknokratiskt manöver med vars hjälp EU-kommissionen fjärmar sig från den äkta andan med europeiska medborgarinitiativ”. Torvalds kan tänka sig att medborgarinitiativet kan få en ny chans genom endera en omformulering eller ett beslut som kan överklagas. Han utgår att diskussionen hur som helst går vidare. FUEN:s ordförande Hans Heinrich Hansen har efter EU-kommissionens torpedering av medborgarinitiativet sänt ett brev till varje EU-medlemsland i vilket han ber om stöd för ett starkare EU-minoritetsskydd. I brevet pekar han på att nationalism och populism tenderar att få fula uttryck under tider av ekonomisk kris, bland i form av hätska angrepp på minoriteter. – Vi vill leva i regionernas Europa som är starkt tack vare sin diversitet då det gäller identiteter, kulturer och språk. Liksom Torvalds har också Hans Heinrich Hansen reagerat på att den respekt för kulturell och språklig diversitet som EU säger sig stå för är ett substanslöst motto i det fall EU inte står för det även i handling. Johan Häggman, flerspråkighetsexpert i EU, bedömer att FUEN knappast kommer att föra frågan om sitt strandade medborgarinitiativ till domstol. – FUEN har insett att EU-kommissionen har rätt och att en domstol skulle komma till samma slutsats. Ett domstolsprejudikat om att EU inte ska befatta sig med språk och kulturpolitik skulle vara till nackdel för minoriteterna, säger han. Enligt Häggman är minoritetsfrågorna just nu rejält i motvind i EU. Motståndet tar sig bland annat uttryck i svårigheter att få loss EU-medel för minoritetsändamål.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.
|

INSÄNDARE Kanske Rurik i Nestorskrönikan var Pörtombo?

Förra sommaren gjorde tio äventyrare från Sverige och Ryssland en färd med en knappt tio meter lång vikingabåt från södra Ukraina till Göteborg i den berömde Ruriks spår –  i omvänd riktning.

Mest läst senaste veckan