|

Försvaret säger ja till värnplikt

Försvarsmakten i Sverige säger ja till en ny värnplikt med start nästa år. Den skulle innebära att de första värnpliktiga kallas till mönstring i höst.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Försvarsmakten är i sitt remissvar positiv till utredningsförslaget om ett nytt system för rekrytering av soldater som ska bygga på både plikt och frivillighet. Förslaget innebär att en mönstringsplikt införs den 1 juli år och att de första värnpliktiga födda 1999 och år 2000 kallas till mönstring under hösten.

Försvarsmakten påpekar att tidsplanen visserligen är snäv, men att den är möjlig att genomföra.

Utredningsförslaget innebär att 4 000 frivilliga och värnpliktiga tas ut till militär grundutbildning årligen under 2018 och 2019.

Mer pengar

Annons
Den nuvarande militära grundutbildningen är planerad för 4 000 personer, men i snitt har bara 2 500 frivilliga påbörjat utbildningen. Därmed skulle 1 500 behöva kallas in med plikt. Försvarsmakten betonar att intresse och motivation är viktig när värnpliktiga ska väljas ut.

År 2020 bedömer utredningen att omkring 5 000 soldater behöver utbildas. Utökningen föreslås finansieras med anslagssparande under 2017.

"Det finns ingen möjlighet till det i den avvägda och ansträngda ekonomi som vi har redovisat för regeringen", uppger försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i ett pressmeddelande.

Försvarsmakten bedömer att man behöver 630 miljoner kronor (nästan 67 miljoner euro) i ökade anslag för 2020.

Lägre förmåga?

I remissvaret påpekas också att försvarets operativa förmåga påverkas av att personalen inte längre kommer att bestå av enbart frivilliga deltidsanställda soldater som är mer tillgängliga än värnpliktiga. Försvaret vill därför ha ökade möjligeter att använda deltidssoldater och krigsplacerad personal.

Försvarsmakten anser också att man ska vara försiktig med slutsatsen att värnpliktiga kan användas för operationer på annat lands territorium. Enligt utredningen är detta möjligt inom ramen för den av riksdagen antagna solidaritetsförklaringen, under förutsättningen att det handlar om försvaret av Sverige. Solidaritetsförklaringen innebär att Sverige ska stödja ett EU-land som utsätt för angrepp.

Beslut inom kort

Från år 2022 bedömer utredningen att 8 000 soldater behöver utbildas årligen. Om dagens antal frivilliga skulle bestå så skulle det innebära att omkring 5 500 kallas in med plikt. Utredningen bedömer att det skulle öka försvarets kostnader med två miljarder kronor.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har tidigare uppgett att regeringen, efter att ha tagit del av remissvaren, ska ta ett beslut om värnplikten under början av 2017.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan