|

Spelvärld kan erbjuda tillflykt för unga spelare

NyhetsbildZoom
De vars spelande var problematiskt spelade i genomsnitt tre timmar om dagen. Det är betydligt mer än vad de som inte hör till riskgruppen spelar. Det verkade vara vanligare för pojkar att gå över till problematiskt spelande, enligt en doktorsavhandling. Foto: Lehtikuva/Jussi Nukari
Problemspelande är ofta kopplat till ökad nedstämdhet, ångest och isolering hos unga som spelar mobil- och datorspel. Det framkommer i en färsk doktorsavhandling som granskas vid Uleåborgs universitet.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Trötthet och koncentrationssvårigheter verkar också vara vanliga symptom hos unga problemspelare. Enligt undersökningen har nästan var tionde ung digispelare symptom som är kopplade till problemspelande.

Tröst för nedstämdhet

Niko Männikkö, magister i hälsovetenskaper som gjort avhandlingen, betonar att orsak-verkan-förhållandet för problematiskt spelande och symptomen inte är helt tydlig. Det kan till exempel hända att man via spelandet söker tröst för sin nedstämdhet, även om problemen kan förvärras av att man fastnar djupt in i spelvärlden.

– Å andra sidan används spelandet som en tillflyktsort då man flyr ångestframkallande saker och fokuserar på spelvärlden i stället. Det är helt förståeligt, vissa gör det samma med motion och lite äldre flyr genom att fokusera på arbetet.

853 unga i åldrarna 13–24 deltog i studien. Enligt Männikkö spelar nästan 90 procent av personerna som omfattas av åldersspannet ibland.

– En stor del av digispelarna visar inte upp några symptom, säger Männikkö.

Med digispel menas i studien dator- och konsolspel, nätspel och mobilspel via vilka man inte kan vinna pengar.

Stör det livet?

Problematiskt spelande bedömdes genom sju punkter och Männikkö utredde bland annat ifall personen ökade sitt spelande eller hela tiden tänkte på att spela.

Enligt Männikkö blir spelandet problematiskt då det börjar störa annat liv: om spelandet orsakar bråk hemma och ifall närstående är tvungna att anmärka på hur mycket man spelar. Det kan finnas skäl till oro om man på grund av spelandet struntar i att sköta viktiga ärenden. Skolgången kan till exempel störas. Varningsklockorna borde ringa då spelandet blir en tvångsmässig prestation och inte längre känns lika kul som tidigare.

De vars spelande var problematiskt spelade i genomsnitt tre timmar om dagen. Det är betydligt mer än vad de som inte hör till riskgruppen spelar. Det verkade vara vanligare för pojkar att gå över till problematiskt spelande.

Unga som hör till riskgruppen verkade mest spela strategi- och rollbetonade spel.

– De är sådana till sin karaktär att spelet egentligen aldrig tar slut.

Männikkö säger att spelens sociala aspekt är en tudelad fråga: många problemspelare säger att de hellre umgås med sina vänner via spelet än i verkligheten. Spelandet kan alltså isolera en från andra, men man kan även få kamratstöd via spelet.

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan