Experimentet skulle göra det möjligt för upp till 2 000 elever i årskurs 5 eller 6 att från och med nästa höst välja ett annat språk i stället för den korta kursen i det andra inhemska språket, i praktiken svenska.

Under förmiddagen hör grundlagsutskottet sakkunniga om språkexperimentet för första gången. Inför mötet är de försiktiga med att uttala sig.


Professor emeritus Mikael Hidén vid Helsingfors universitet anser att språkexperimentet principiellt är möjligt att utföra.

– Men det måste vara noggrant förberett. Det finns några punkter jag tycker man måste precisera, säger han.

Innan grundlagsutskottets möte hållits vill han inte gå in på närmare detaljer om vilka punkter det handlar om.

– Det måste vara begränsat och grunda sig på välmotiverade argument, säger han.


Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo akademi, ser förslaget som problematiskt med tanke på elevernas framtid.

– Det gäller särskilt hur personer som inte fullgjort kraven på det andra inhemska språket behandlas vid rekrytering när de blir vuxna, säger han.

Suksi anser att det finns en risk för att man lägger kostnader för kompletterat B1-språk på eleven själv eller elevens föräldrar i det fall att hen inte studerat det andra inhemska språket i grundskolan.

– Risken finns att man skjuter fram problematiken till ett senare skede, säger han.


Suksi tar också upp att man inte verkar ha funderat på andra alternativ än att ersätta det andra inhemska med ett annat språk.

– Kanske det finns något annat i skolans utbud som kunde ersättas med ett språk? Eller kanske man kunde ta med ett språk till?

Den tredje professorn som hörs som sakkunnig under grundlagsutskottets onsdagsmöte, Tuomas Ojanen professor i statsrätt vid Helsingfors universitet, ville inte uttala sig före mötet.