Den globala tillväxten hotas bland annat av att flera tunga centralbanker runt om i världen just nu är i färd med att avveckla ekonomiska stimulanser i form av stödköp och rekordlåga räntor.

Internationella valutafonden (IMF) har nyss höjt sin globala tillväxtprognos, trots att USA och Storbritannien går sämre än väntat. Men fonden varnar, som vanligt, även för risker i finanssystemet – bland annat i Europas banksektor.

"Ingen kraft i penningpolitiken"

En uppsjö av evenemang kopplade till årsmötet har redan inletts i den amerikanska huvudstaden. Den svenska banken SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist hade i mötesfloran velat se mer diskussion om grunderna för dagens penningpolitik.

– Skulle vi stå med en lågkonjunktur om ett eller två år finns i dag ingen kraft i penningpolitiken, varnar han.

Han dömer ut centralbankernas stora program för stödköp av obligationer som relativt verkningslösa. Han tillägger att en styrränta på minus, inte heller får någon märkbar effekt så länge räntegolvet är kvar på noll i form av kontanter i ekonomin och lönekonton utan straffränta.

Dessutom pekar han på att det historiskt har visat sig att det krävs utrymme att sänka räntan med kanske tre procentenheter för att penningpolitiken ska ha effekt.

– Vilken centralbank har det i dag? frågar han.

Temperaturen höjs

Politiskt höjs temperaturen på IMF-mötet på fredag. Och på lördagskvällen finsk tid kulminerar det när den innersta kretsen i den globala finanseliten, med IMF-chefen Christine Lagarde i spetsen, håller presskonferens.

När Donald Trump tillträdde som president i USA i januari var det många som befarade en tvärvändning i USA:s politik när det gäller samarbete i multilaterala institutioner som IMF och Världsbanken. Hittills har det dock inte blivit så.

– Den nya USA-regeringen har ju inte utsett någon ny guvernör till IMF:s styrelse, så där driver de än så länge ingen aktiv linje, säger Sveriges finansminister Magdalena Andersson.