"Tillräckliga framsteg" är de magiska ord som EU:s chefsförhandlare Michel Barnier måste uttala för att diskussionerna om det kommande brittiska utträdet ska anses mogna för att gå vidare mot nästa steg.

Men mogenheten fortsätter att gäcka parterna, trots att fem förhandlingsrundor nu hållits mellan EU och Storbritannien.

– Den här veckan har vi arbetat i en konstruktiv anda för att klargöra vissa saker, utan att ha tagit några stora steg framåt, konstaterar Barnier.

Inga framtidssamtal

Därmed kan han som väntat inte rekommendera EU:s stats- och regeringschefer att nästa vecka ta beslut att inleda diskussioner även om framtida relation till Storbritannien.

– Men jag är i dag övertygad om att med politisk vilja så kan vi göra avgörande framsteg under de kommande två månaderna, säger Barnier – som samtidigt är tydlig med att det inte handlar om att ena eller andra sidan ska ge vika.

– Vi ber inte britterna att göra eftergifter. Uppgörelsen vi arbetar på kommer inte att bygga på eftergifter. Det är inte fråga om att göra eftergifter om medborgares rättigheter eller freden i Nordirland, säger Barnier i Bryssel.

"Redo och förberedda"

Storbritannien trycker dock på för att diskutera framtidsläget redan nu, upprepar brexitminister David Davis på presskonferensen.

– Vi är redo och väl förberedda att inleda de samtalen. Vi måste tala om framtiden, säger Davis, som hoppas att EU-ledarna nästa vecka ska kunna ge Barnier klartecken att åtminstone diskutera en övergångsperiod.

Om den ekonomiska uppgörelsen betonar Davis återigen att det ännu inte är tid att "specificera" olika finansiella åtaganden.

– Det kommer att komma senare, säger Davis.

Hård brexit?

De hittills måttliga framstegen i förhandlingarna har fått allt fler att befara en "hård brexit", där Storbritannien lämnar EU den 29 mars 2019 utan att någon uppgörelse kunnat nås.

Även förhandlarna säger sig vara redo för det.

– Ingen deal är en riktigt dålig deal. Men vi förbereder oss för alla olika möjligheter, säger Barnier.

– En regering måste vara redo för alla alternativ. Det är inte vad vi eftersträvar, men det är en regerings uppgift att vara redo, säger Davis.

Sex år till?

Oron märks även utanför förhandlingskretsen och har fått Irlands förre premiärminister John Bruton att kasta fram tanken på att redan nu utöka förhandlingstiden med fyra år – ända fram till 2023.

– Det finns inga bra alternativ här. Det handlar om att välja det minst dåliga. Det nuvarande tidsschemat skapar ett minimalt utrymme för kreativitet och i stället ger maximalt inflytande till blind byråkrati och politiska krafter. Det ökar risken för en felberäkning och att Storbritannien lämnar EU utan något avtal alls, sade Burton till en grupp brittiska företagsledare i Bryssel i måndags.

Fem rundor brexit

  • Den 29 mars i år meddelade Storbritannien officiellt att man vill lämna EU i enlighet med Lissabonfördragets artikel 50. I paragrafen stipuleras minst två års förhandlingar, varefter den lämnande parten på egen hand kan gå ut, oavsett om något utträdesavtal finns eller inte. Om förhandlingarna ska utökas krävs klartecken från båda sidor.
  • Därefter har nu fem förhandlingsrundor hållits: en kort inledning den 19 juni, följt av fyra veckolånga sittningar från den 17 juli, 28 augusti, 18 september och 9 oktober.
  • Några ytterligare rundor är ännu inte inplanerade. I stället väntas EU:s stats- och regeringschefer vid sitt toppmöte den 19–20 oktober avgöra hur diskussionerna ska fortsätta. (FNB–TT)