Joo uppmanar att studera landets historia. Under 1995–1999 dog upp till 400 000 nordkoreaner i svält.

– Det var den värsta ekonomiska krisen som den nordkoreanska regimen mött. Precis då fattade regeringen beslutet att inleda det hemliga programmet för att anrika uran, säger sydkoreanen Joo.

Läran om ekonomiska sanktioner gäller i Nordkorea endast till en viss grad. Framför allt de färska sanktionerna som Kina meddelat om biter nog på ekonomin och ökar sannolikt invånarnas trångmål och missnöje. Men landet saknar en fixpunkt – fackföreningsrörelser eller intelligentsia – där missnöjet kunde få fäste och utvecklas till en politisk kraft.

– Utav alla länder i världen har Nordkorea de bästa förutsättningarna att låta bli att ge vika för missnöjda medborgare, säger Joo.

USA är ett hot

Joo, vars uppgifter bygger på utsagor från personer som flytt Nordkorea, besökte Utrikespolitiska institutet i Finland. Han har gjort enkäter och personligen intervjuat hundratals flyktingar, allt från vanliga medborgare till högt uppsatta tjänstemän.

Enligt Joo har Nordkorea inte på länge kunna hindra sina medborgare från att utsättas för information från utlandet. Exempelvis är olika sydkoreanska produkter, trender och tv-serier väldigt populära i Nordkorea.

Överlag finns det stora klyftor mellan nordkoreanernas vardag och regeringens officiella uttalanden. En sak är folket och ledningen ändå ense om. Enligt Joo betraktar även de vanliga medborgarna USA som det största militära hotet.

Enligt professorn kan dispyten mellan Donald Trump och Kim Jong-Un ännu eskalera. Men å andra sidan vet Kim att ett krig också skulle innebära slutet för hans diktatur.

– Om kriget bryter ut skulle Sydkorea säkerligen bestå av ruiner men Nordkorea skulle inte längre existera.