Det gamla systemet med stöd till vindkraft i form av inmatningstariffer fick en väldig rörelse till stånd. Det skapade en veritabel guldrusch.

Och det blev ungefär som i Klondike: Många reste västerut men få blev rika.

Stödsystemet blev snart fullt, och någon fortsättning blev det inte.

Visserligen ökade vindkraftskapaciteten enormt räknat i procent - i runda slängar femfaldigades den på fem år till och med 2016. Men mätt i antal turbiner eller kapacitet i (mega)watt är resultatet ändå blygsamt i internationell jämförelse.

De få som hann med täljer guld, och i samma proportion blev det dyrt för skattebetalarna. Kvar utan stöd blev en mängd planerade projekt i limbo.

Till dags dato har det byggts omkring 600 vindkraftverk i Finland. I olika skeden av planering väntar mellan 3 000 och 3 500 kraftverk fördelade på drygt 250 projekt, enligt avrundade siffror från Finlands Vindkraftsförening.

Det är många euro i planering och projektering, och ofantliga mängder arbetstimmar i företag, kommuner och intresseorganisationer som satsats utan att ha resulterat i några snurrande möllor.

Nu är ett nytt stödsystem på väg, och regeringens första utkast till en proposition har varit ut på remissrunda.Ledorden när det nya systemet arbetats fram har varit "billigt" och "teknikneutralt". Med andra ord: det ska kosta skattebetalarna mindre än det gamla systemet, och inte vara inriktat på en viss produktionsform som vindkraft (eller biogas och träbränsle som också haft tariffsystem som nu avslutas).

Möjligen revideras nu förslaget något, och ska sedan ges till riksdagen för beslut ännu i höst.

Detta har naturligtvis branschen, markägare och andra intressenter väntat ivrigt på ett par år nu - inte minst i Österbotten och i synnerhet i Sydösterbotten.

Men det är för tidigt att fira.

Det nya stödsystemet ska omfatta en årsproduktion om 2 Terawattimmar. Ser man på enbart vindkraft motsvarar det omkring 170–200 vindkraftverk med dagens teknik. Med andra ord 5–6 procent av de redan planerade kraftverken. Omvänt: 95 av 100 planerade vindkraftverk blir utan stöd.

Och eftersom stödpotten ska fördelas mellan alla former av förnybar energi kan det bli ännu färre vindkraftverk som ryms med.

Just på den punkten råder viss osäkerhet. Bland andra takorganisationen Finsk Energiindustri har kritiserat regeringens förslag för att det i praktiken endast gynnar vindkraft.

Det handlar om ett slags auktionsförfarande där, förenklat uttryckt, den som producerar billigast el får stöd.Eftersom vindkraften närmar sig den punkten att den snart blir lönsam utan stöd, och andra energiformer som träbränsle har stränga villkor i förslaget, finns risken att vindkraften kammar hem hela potten.

Detta alltså enligt energiindustrins bedömning. Förbundets medlem Finlands Vindkraftsförening hade väl för sin del snarare velat se att mer än 2 terawattimmar får stöd.

I varje fall kommer det nya stödsystemet inte att skapa någon ny guldrusch. Som förslaget ser ut finns det inget annat att ruscha till än att försöka pressa kostnaderna så mycket som möjligt, och kanske lite till.Den överväldigande majoriteten planerade vindkraftsprojekt som blir utan stöd även denna gång kommer sannolikt att få vänta på att den tekniska utvecklingen gör vindkraften lönsam utan stöd. Och på att elpriserna går upp.

En del projekt kommer förmodligen aldrig att lämna ritbordet.