Oppositionskandidater kan enligt opinionsmätningarna vinna i över hälften av delstaterna, vilket i så fall skulle ge oppositionen makten över en majoritet av guvernörsposterna för första gången på nästan 20 år.
Bojkottar
Men redan före valet kommer anklagelser om valfusk och många inom oppositionen bojkottar valet. Bland annat på grund av att det utlysts av den grundlagsförsamling som Maduro instiftat för att ersätta parlamentet, efter att oppositionen vann en majoritet av parlamentsplatserna 2015.
– Jag kommer inte att rösta. Men jag tycker att varje venezuelan ska följa sitt eget samvete, säger den tidigare parlamentsledamoten Maria Corina Machado till nyhetsbyrån AP.
De kandidater som vinner kommer dessutom att bli insvurna av den omstridda grundlagsförsamlingen, enligt Maduro, som ser valet som ett godkännande av dess legitimitet.
Med alla medel
Bedömare varnar även för att segrande oppositionskandidater kan komma att få se sin makt kringskuren genom politiska manövrar, liknande det som hände landets parlament.
– Regeringen kan erkänna vissa förluster och segrar för oppositionen. Men sedan använder den alla tillgängliga verktyg för att tillskansa sig inflytande och göra oppositionen maktlös, säger Michael Shifter, chef för tankesmedjan Inter-American Dialogue i Washington, till AP.
Krisen i Venezuela
- Venezuela befinner sig både i en politisk och djup ekonomisk kris, med brist på livsmedel och mediciner. Till och med bensin har blivit en bristvara i det oljerika landet.
- Venezuelas socialistledare Nicolás Maduro genomförde i juli ett omstritt val till en konstituerande församling. Valprocessen ansågs riggad och ledde till våldsamma protester. Över 120 människor har mist livet i protesterna.
- Oppositionen bojkottade valet och fortsätter att betrakta det vanliga parlamentet – som till skillnad från den nyvalda församlingen valts direkt av folket – som det enda rättmätiga.
- Den politiska krisen ligger till stor del bakom att Venezuela befinner sig i en djup recession, som nu är inne på det fjärde året.