Det finns några situationer i livet där det är speciellt viktigt att få uttrycka sig, få sitt ärende uträttat och bemötas på sitt modersmål.Självklart uppstår de här situationerna inom alla kategorier av vård.

Lika självklart ska den som ska få sin sak prövad i rätten, oavsett vilken position det handlar om, få göra det på sitt modersmål.

Den vårdreform som regeringen är i färd med att sjösätta anses fortfarande innehålla många betänkligheter vad beträffar jämlik språklig behandling.


Nu verkar regeringen med samma envetenhet försöka driva genom en tingsreform som också den hotar den språkliga jämlikheten. Den planerade minskningen av antalet tingsrätter från 27 till 20 hotar bland annat rekryteringen av tvåspråkig personal.

Enligt planerna skulle bland annat tingsrätterna i Borgå och Raseborg läggas ned, liksom sammanträdesplatsen i Jakobstad.

Indragningen av sammanträdesplatsen i Jakobstad skulle ske samtidigt som Österbottens tingsrätt slås samman med Mellersta Österbottens tingsrätt. Det skulle innebära att förvaltningsspråket byts till finska.


Ändringen av domstolslagen debatterades i riksdagen i onsdags, och denna gång stod inte SFP ensamt på barrikaderna, utan det nuvarande nätverket av tingsrätter försvarades av en bred front riksdagsledamöter från Vänsterförbundet, SDP, KD och De Gröna.

Tingsrättsreformen har mycket riktigt enbart språkliga dimensioner och betänkligheterna är många.

SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson, själv jurist och tidigare justitieminister, gick hårt ut i debatten och anade politiskt rävspel som element i reformen.

"Är det en slump att flera av de ställen som stängs ­råkar finnas på tvåspråkiga ställen? Är det Centerns linje att på samma sätt som i social- och hälsovårdsreformen systematiskt köra ner mindre orter? Så här kan vi inte använda våra skattebetalares pengar, det är oacceptabelt", dundrade Henriksson.

Hennes partikamrat Eva Biaudet var inte mer nådig. "De språkliga rättigheterna tryggas inte bara för att man skriver ett papper. Rättssäkerheten är en grundsten i vårt samhälle som vi ­inte kan tumma på. Regeringen har inte gjort någon utredning, och nu före­slår man att skrota ett fungerande­ system. Det här är nonchalant av ­regeringen och ett förslag som vi inte kan acceptera."


SFP står som sagt inte ensam i den här diskussionen, under onsdagens debatt gick också KD:s Sari Essayah hårt åt förslaget och undrade vad som blir bättre med reformen som hon betecknade som helt ofattbar.

Essayah förde också in en helt annan aspekt som väl de flesta inte ens tänkt på då hon poängterade att då domstolsärendena försvinner är det inte lönsamt att driva en advokatbyrå på en ort där tingsrätten läggs ned. Då kommer orten att tappa även familje- och arvsrättsliga­ tjänster, och göra det svårare för ­företag att få juridisk rådgivning.

En annan konsekvens av att enbart Ålands tingsrätt skulle bibehålla svenska som förvaltningsspråk är att antalet svenska auskulteringsplatser skulle minska från fem till två.

Vad innebär det för återväxten av lagkunniga med svenska som modersmål?


Utanför riksdagen har bland annat veteranpolitikern Jacob Söderman, tidigare riksdagsledamot, justitieminister, landshövding, riksdagens justitieombudsman och europeisk ombudsman, uttryckt sin oro för utvecklingen i en kolumn i Arbetarbladet (8/11). Söderman ser den domänförlust som gör slut på svenskan som ämbetsspråk i tingsrättskanslier som ett led i en längre utveckling och uttryck för en "genuint illvillig politik mot landets svensktalande befolkning och en uttalad nonchalans mot grundlagens stadganden om två nationalspråk, finska och svenska".

Målet med reformen sägs vara det vanliga – besparingar. Regeringens mål är att spara 7–7,5 miljoner euro, något som bland annat Sari Essayah ifrågasätter att man lyckas med. "Det är helt ofattbart, lägg ned reformen", säger hon.

Det är lätt att hålla med Sari Essayah – lägg ned tingsrättsreformen.