– Inte en tum av internationell gräns kommer att undandra sig vår blick, sade generalmajor Nauman Zakaria enligt nyhetsbyråer som var med på resan.
Det är högt satta mål för den pakistanska militären, som liksom de flesta andra inblandade länge varit införstådd med att gränsen är väldigt porös. På 1970-talet gick "hippie-leden" mellan Europa och Indien här, och något decennium senare stödde USA islamistiska rebellers försörjningsrutter över gränsen under Sovjetkriget.
Så sent som 2001 kunde unga knarkturister hyra en åsna och utan pappersexercis resa fram och tillbaka i området.
Men så kom 11-septemberdåden i USA, och det president George W Bush kallade kriget mot terrorismen.
Och nu pressar efterträdaren Donald Trump – som gjort sig känd som en barriärvän inte minst vid sitt eget lands gräns mot Mexiko – Pakistan till krafttag mot terrorister.
Trumps utrikesminister Rex Tillerson besökte nyligen regionen, och sade i samband med det att terrorgruppernas ledare underminerar stabiliteten i Pakistan – och fritt kan skicka sina krigare in i Afghanistan för attacker mot USA:s styrkor.
Problemet är liknande som i det gamla brittiska mandatet Palestina, att gränser dragits utan hänsyn till lokalbefolkningen och terrängen. En barriär delar upp släkter och byar, och separerar bönder från deras fält.
– Stängslet kommer definitivt att skapa mycket problem för folk längs gränsen, på båda sidor. Men mur och stängsel kan inte dela dessa stammar, säger Gulab Mangal, guvernör i den afghanska provinsen Nangarhar, till Reuters.
Afghanistans president Ashraf Ghani har gått så långt att han kallar Pakistans åtgärder "ett outtalat aggressionskrig", skriver nyhetsbyrån Bloomberg.
Och liksom i fallet USA–Mexiko, där gränsen som jämförelse är 3 200 kilometer, är frågan om hela de påkostade barriärbyggena verkligen blir av. Jämfört med de över 10 miljarder euro som det amerikanska projektet väntas kosta är Pakistans planer rena fyndet med en beräknad prislapp på 56 miljarder rupier (ungefär 462 milljoner euro). Men även det är väldigt mycket pengar för ett omstritt projekt i ett hårt skuldtyngt land.
Durandlinjen
- Gränsen mellan Afghanistan och Pakistan är ökänd som en av världens farligaste – och ett skolboksexempel på hur snabba kolonialistiska beslut får långtgående konsekvenser decennier och sekler senare.
- Gränsen är uppemot 2500 kilometer. Det är mer än Sveriges landgränser mot Norge (1630 kilometer) och Finland (550 kilometer) tillsammans.
- Gränsdragningen kallas Durandlinjen, efter den brittiske diplomaten Henry Mortimer Durand. Det var han och den afghanske emiren Abdur Rahman Khan som på 1890-talet delade upp området mellan sig.
- Men avtalet mellan de två männen, undertecknat i Kabul i november 1893, är ganska diffust. Det är fortfarande föremål för gräl och tolkningar. Nutida afghanska ledare tycker inte att de behöver bry sig om överenskommelsen, och erkänner inte heller Durandlinjen som gräns.