Debatten, som ägde rum i Helsingfors universitets solennitetssal, inleddes med en fråga om maktfördelningen mellan presidenten, regeringen och riksdagen. Med undantag för Laura Huhtasaari (Sannf) tyckte kandidaterna att det nuvarande systemet var rätt bra. Huhtasaari tyckte att presidenten borde ha rätt att upplösa riksdagen och organisera nyval.

– Kekkonen använde för mycket makt, men tidigare presidenter gjorde det inte. Jag tycker att det skulle bli tydligare om presidenten hade rätt att upplösa riksdagen, sade Huhtasaari.

Huhtasaari utmärkte sig även genom att hävda att hon hört rykten om att Rysslands president Vladimir Putin hotat Finland ifall Finland väljer att gå med i Nato och krävde direkt svar på frågan av president Sauli Niinistö (Valmansförening). Niinistö klippte av Huhtasaari genom att säga att han inte blivit hotad.

– Jag och Putin har diskuterat realiteterna. Ifall Finland går med i Nato får Ryssland en fiende bakom gränsen. Ryssland kommer garanterat att reagera på det, sade Niinistö.

Något som väckte en livlig debatt var försvarsminister Jussi Niinistös (Blå) nyliga utspel om en stor krigsövning som ska ordnas i Finland år 2020.

– När jag först hörde om krigsövningen trodde jag att det var ett skämt. Sedan visade det sig att det var allvar. Det att presidenten inte vet om den här sortens planer är fel. Jag har inget emot övningen men vi måste tänka på hur det ser ut utomlands om presidenten inte vet vad försvarsministern planerar, sade Pekka Haavisto (Gröna).

President Niinistö gjorde sitt bästa för att bortförklara episoden.

– Det finns tills vidare inga planer på en krigsövning. Här var fråga om normal politisk verksamhet där försvarsministern för fram sina egna idéer, givet att framförandet den här gången var lite häftigare, sade Niinistö.

Nils Torvalds (SFP) däremot pikades av Niinistö för luckor i sitt Natoresonemang. Enligt Niinistö är Torvalds av den åsikten att USA:s vänder sig inåt och har tappat intresset för Europa. Niinistö undrade varför Torvalds vill gå med i försvarsallians vars ledare har tappat intresset för Europas öde.

Torvalds ansåg att USA:s närvaro är viktig och önskvärd så länge som möjligt, men att det därtill är viktigt att bygga upp det europeiska Nato.

– EU:s krishantering har allvarliga brister i infrastrukturen. I tuffare kriser räcker inte EU:s resurser, sade Torvalds.

Merja Kyllönen (VF) tyckte att det blev för mycket fokus på det militära.

– De största hoten är klimatförändringen och fattigdom. De som vi behöver i stället för nya trupper är mera satsningar på civil krishantering, utbildning och utveckling, sade Kyllönen.

Andra hälften av debatten dominerades av frågor som berörde sociala orättvisor och presidentens roll som moralisk ledstjärna för folket. Alla kandidater var överens om att presidenten bör leda folket även i moralfrågor.

– Presidenten använder symbolisk makt. Om presidenten syns med utslagna och minoriteter så är det ett ställningstagande, sade Haavisto.

Frågan om Finlands inbördeskrigs 100-års jubileum nästa år berördes också.

– Frågan är känslig. Presidenten bör vara en enande kraft. Vi måste kunna se de bakomliggande orsakerna till medborgarkriget. Det var en del av första världskriget, sade Tuula Haatainen (SDP).

Debatten ordnades av Paasikivi-Samfundet, UKK-samfundet, Finlands FN-förbund och Ilta-Sanomat. Matti Vanhanen (C) deltog inte eftersom han var intagen på sjukhus.