"En cancersvulst". Så beskriver Brazile bidragsrelationen mellan dåvarande presidentaspiranten Hillary Clintons kampanj och partiet. Den ledde till att Clintonkampanjen genom generösa donationer i princip tog kontroll över partiet under fjolårets primärval.

De senaste veckorna har Brazile, som just publicerat en bok, i intervjuer betonat vikten av en utvärdering, "en obduktion", av valrörelsen 2016.

– Jag hoppas bidra till att vårt parti läker. . . Jag vill att vi ska kampanja i alla 50 delstater, sade Brazile häromdagen till tv-kanalen NBC.

I boken "Hacks: The Inside Story of the Break-ins and Breakdowns that Put Donald Trump in the White House" utmålar hon Clintons kampanjchef Robbie Mook som "nedlåtande och avfärdande" samt skriver att hon övervägde att byta ut Clinton mot dåvarande vicepresidenten Joe Biden efter att Clinton svimmat vid en minnesceremoni för 11 september-attackerna.

Det som skedde inom Demokraterna var inte olagligt och valet var inte riggat, som president Donald Trump påstått, enligt Brazile. Men hon anser att det var orättvist gentemot Vermontsenatorn Bernie Sanders, som också försökte bli presidentkandidat.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. Clintons stab med Mook i spetsen har avfärdat beskrivningen och sagt att de är chockade över att Brazile övervägde att "gå emot väljarnas vilja" och byta ut kandidaten (även om det är oklart om det hade kunnat ske).

Bernie Sanders säger att boken understryker att partiets behov av en "rättvis och transparent politisk process" för att undvika att misstag upprepas, enligt tidningen Burlington Free Press.
Zoom

Vermontsenatorn Bernie Sanders, som i fjol försökte bli Demokraternas presidentkandidat. Foto: Arkivbild/Robin Buckson/AP/TT


Joe Biden å sin sida, anser att Hillary Clinton förlorade för att hon inte pratade tillräckligt mycket om de politiska sakfrågorna. Även han har skrivit en ny bok och i intervjuer om den stänger han inte dörren för en presidentkandidatur 2020.

Diskussionen är viktig nu när mindre än ett år kvarstår till mellanårsvalet till kongressen. Republikanerna har i nuläget majoriteten i båda kamrarna, något Demokraterna vill ändra på.

Opinionsmätningar antyder att de kan ha en chans, Demokraterna har ett övertag när partisympatier mäts. Men för att vinna val krävs entusiasm, strategier och genomtänkt ledarskap. Tom Perez, tidigare arbetsmarknadsminister som i våras valdes till partiordförande, har hittills inte gjort så stort avtryck.

I förra veckan tog demokraterna Ralph Northam och Phil Murphy hem guvernörsvalen i Virginia respektive New Jersey. Partiet vill gärna framställa det som en fingervisning om storsegrar nästa år. Men Republikanerna spelar ner segrarna och understryker att de skedde i delstater som av tradition brukar rösta demokratiskt.

Fakta: Opinionsläget och mellanårsvalet

  • Mellanårsvalet till kongressen äger rum den 6 november nästa år. Då ska alla 435 ledamöterna i representanthuset samt en tredjedel av senatens 100 ledamöter väljas om. I nuläget har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 239 ledamöter i representanthuset och 52 i senaten.
  • Om det var val till kongressen i dag skulle 46,2 procent av amerikanerna rösta på en demokratisk kandidat och 36,5 procent på en republikansk kandidat, enligt en sammanställning av sex aktuella mätningar som Real Clear Politics låtit göra.
  • Amerikanerna hyser inte särskilt höga tankar om sina folkvalda. 13,4 procent tycker att kongressledamöterna gör ett bra jobb medan 73,0 procent är av motsatt åsikt.
  • Källa: Representanthuset, senaten och Real Clear Politics ()