EU-ledare får inte prata för mycket i Götet

I lokaler som tidigare var en del av det nedlagda Eriksbergsvarvet ska EU-ledarna signera en slags deklaration, kallad den sociala pelaren. I den förbinder de sig att verka för 20 grundläggande principer när det gäller rätt och möjlighet till arbete och utbildning, för att hänga med i ett föränderligt arbetsliv, rimliga livsvillkor samt rättvisa på arbetsmarknaden.

Inget ska beslutas, men EU-ledarna ska i tre öppna seminarier diskutera hur länderna och EU kan bli bättre på att se till "människors väl och ve", med statsministerns ord.

Frankrikes president Emmanuel Macron ska tala omställning mellan jobb med Ungerns Viktor Orban, LO:s Karl-Petter Thorwaldsson och Greklands Alexis Tsipras. I rummet bredvid ska Storbritanniens Theresa May prata schyssta villkor med Italiens Paolo Gentiloni och Litauens Dalia Grybauskaite, kompletterade av bland andra EU-parlamentarikern Marita Ulvskog (S).

Toppmötets båda värdar, Löfven och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, har fri tillgång till de tre seminarierna, också det som handlar om tillträde till arbetsmarknaden. Där träffar de bland andra Spaniens premiärminister Mariano Rajoy och Polens dito Beata Szydlo.

Det är inte bara den korta talartiden som skiljer Göteborgsmötet från EU-toppmötena i Bryssel, seminarierna kommer också att vara öppna och webbsändas, så att intresserad allmänhet kan följa diskussionerna.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) tror att många oroar sig för ökande klyftor och att det är orsaken till att 25 ledare för olika regeringar i EU tagit sig till Göteborg mitt i november.

– De känner att det här är akut, säger Ylva Johansson.

Undertecknandet av den sociala pelaren, som alla EU-institutioner och EU-länder ställt sig bakom, är en viktig symbolhandling, anser hon.

– Men vi har inte tagit hit alla dessa stats- och regeringschefer för att de ska titta på när ett dokument undertecknas, säger Ylva Johansson.

EU-kommissionär Cecilia Malmström påminner om att den ekonomiska krisen farit hårt fram med människor, särskilt i Grekland, Portugal och andra länder som tvingades genomföra åtstramningsåtgärder för att sanera sina skuldtyngda statsfinanser.

– I södra Europa har människor lidit fruktansvärt under krisen, säger hon.

Hon och resten av EU-kommissionen tycker att det nu är dags att blicka framåt. Den värsta ekonomiska krisen ligger bakom och nu behöver unionen fundera på hur nya arbetsmarknader, anställningsformer och förändrad demografi ska tacklas.

I Sverige är hennes parti, Liberalerna, det enda borgerliga parti som står bakom den sociala pelaren. De befarar att principerna bara är ett första steg på vägen mot mer lagförslag från Bryssel, något de inte vill ha.

– Jag tror att det bygger på ett missförstånd, faktiskt, säger Cecilia Malmström om de andra allianspartiernas motstånd, och betonar att pelaren inte ger någon mer makt till Bryssel eller innebär ny lagstiftning.