Torget i Vasa verkar åter ha funnit sin plats i stadsbornas hjärtan.
Julinvigningen på Vasa torg för en dryg vecka sedan samlade enorma mängder folk i alla åldrar till torget. Till och med gågatan var helt smockad, och alla fick njuta av ett mångsidigt program från torgscenen och ett fyrverkeri värdigt ett jubileumsår.
Den stora publiktillströmningen visar att torget fungerar som evenemangs- och samlingsplats och att de ansträngningar som gjorts förbättrat trivsamheten för såväl publik som arrangörer slagit väl ut.

I ett större perspektiv, mätt i affärsutrymmesindex och livskraftsindex, har Vasa har ett starkt kommersiellt centrum. Centrumområdet är kompakt och rätt enhetligt.
I riksomfattande jämförelser berättar nyckeltalet för livskraft det viktigaste. Med ett livskraftsindex på 3,577 placerar sig Vasa på andra plats bland centrum i samma storleksklass. Det riksomfattande medeltalet är 3,00.

Det senaste året har stadion- och ishallskonserterna ökat i antal samtidigt som restauranglivet berikats med flera intressanta alternativ. Dessutom har kongresser och andra evenemang ökat samtidigt som de befintliga evenemangen har utvecklats vad innehåll och genomförande beträffar.
Torget har blivit den naturliga samlingsplats som den ju är, och där har byggandet av torgscenen och den förbättrade ljudåtergivningen varit till glädje för såväl publik som arrangörer.
Men de traditionella marknaderna, som exempelvis vår- och höstmarknaden med många försäljare från andra håll i Finland, verkar inte längre dra mycket folk som tidigare. Det kan bero på att det inte dagtid verkar röra sig lika mycket folk i centrum
Eftersom varuhus med ett mångsidigt utbud av typen Anttila och Sokos inte längre existerar.

Marknaderna i sig är trevliga men konceptet borde utvecklas. Som det är nu verkar de ambulerande torghandlarna inte ha förnyat eller ortsanpassat sitt utbud speciellt mycket de senaste årtiondena.
Dessutom har Stenhaga verkligen uppfyllt förväntningarna som affärsområde. De bilburna konsumenterna, från ett rätt stort upptagningsområde, har gjort Stenhaga till sitt viktigaste inköpsställe. Kunderna kan välja om de vill gå eller röra sig med bil mellan de totalt 80-90 inköpsställena.

Det som oroat är utveckling i Vasa centrum, och antalet tomma affärslokaler. Statistiken visar dock att antalet tomma utrymmen i Vasa centrum är minskat från 8,1 procent 2016 till 7,6 procent 2017, vilket är rejält under det riksomfattande medeltalet som är 10,1 procent.
Också livskraftsundersökningen visar på en trend av positiv utvecklingen i Vasa centrum under detta år. Dessutom stärks stadens absoluta centrum ytterligare när HS Centers kommande planer genomförs under 2018, vid sidan av stenfotsaffärerna och köpstarka köpcentret Rewell Center. Fakta i jämförelserna visar också att affärer som är öppna på lördagar är procentuellt fler än i de flesta andra jämförelsestäderna vilket ytterligare stärker Vasas ställning.

I en situation där många går omkring med en ”jag tror”-känsla, så är det viktigt att relevant data samlas in och kvantifieras så att man får svart på vitt hur det ligger till och hur man placerar sig i förhållande till andras städer.
Samtidigt som resultatet av mätningarna är ett kvitto på de åtgärder som vidtagits och att riktningen är rätt, så ger det en fingervisning om vad som borde göras härnäst.

Väldigt mycket har hänt sedan Max Jansson för några år sedan tog över som vd för Visit Vasa.
Dynamiken har återvänt till Vasa och hela regionen på ett sätt om också den enskilda invånaren känner av.
Det finns numera en strukturerad och målinriktad aktivitet med strävan att dels öka antalet evenemang i trakten dels utveckla och förädla innehållet i de befintliga traditionella evenemangen.
Då detta dessutom kombineras med konkreta synliga infrastrukturella satsningar stärks intrycket av att det finns syre i luften och att det jobbas hårt.