– Det har varit perioder av framsteg och motgångar. De svåraste åren var under det turkiska oket – nästan 500 år, konstaterar abboten.
– Men en svår period var också 1944–1991. Mellan 1961 och 1968 var till och med munkarna förbjudna att komma hit, berättar han i den bulgariska ortodoxa kyrkans allra heligaste vallfärdsort.
Det vackra Rila har ändå överlevt, trots alla år med osmanska despoter och sovjetsstyrd statssocialism. Och detsamma gäller för Bulgarien.
Erfarenheterna är en av anledningarna till att landet i dag är ett av kontinentens mest EU-vänliga.
– Vi vill inte bli lämnade ensamma med de stormakter som dominerat oss i århundraden, förklarar förre presidenten Rosen Plevneliev i ett panelsamtal i Sofia.
Samma sak är också en av huvudanledningarna till att Bulgarien under sitt pågående ordförandeskap i EU så starkt betonar frågan om unionens utvidgning till västra Balkan – Serbien, Montenegro, Albanien, Makedonien, Kosovo och Bosnien-Hercegovina.
– Om vi inte finns på plats där kommer någon annan att komma. Sedan årtionden har Turkiet och Ryssland varit närvarande på Balkan och därför måste vi också vara aktiva, säger utrikesminister Ekaterina Zacharieva i ett frukostmöte med EU-korrespondenterna.
Samtidigt är Bulgariens relationer till Ankara och Moskva mycket mer än bara misstro mot gamla härskare. Den turkiska tiden har bidragit till att var tionde medborgare i dag är muslim. Moskéer finns överallt i landet och är i dag en del av det bulgariska.
Det ryska är i sin tur ännu mer dubbelbottnat. Bulgarerna delar religion, alfabet och en stor del av språket med ryssarna – som dessutom i otaliga monument över hela landet hyllas som "befriare" efter Tsarrysslands insats för Bulgariens pånyttfödelse år 1878.
Hos många finns stark sympati för Ryssland och det ryska.
– Antiryska ord gillas inte av det bulgariska folket. Vår känsla är att hårda ord inte löser någonting, säger premiärminister Boyko Borissov till de besökande EU-journalisterna.
Både han och utrikesminister Zacharieva betonar ändå att man inte är ute efter att förmå resten av EU att ensidigt lätta på de sanktioner mot Moskva som införts med anledning av kriget i östra Ukraina och den ryska annekteringen av Krim.
– Sanktionerna fungerar som en röd linje. De visar att det inte är okej på 2000-talet att helt enkelt ta någon annans land och säga att det är mitt, förklarar utrikesministern.
Måhända kan ändå Bulgarien utgöra en lugnande länk till både Ryssland och Turkiet.
– Vi borde tala med dem, ansikte mot ansikte och vara ärliga och öppna, säger Zacharieva.
– Vi ska inte nedvärdera de språkliga och religiösa band som vi har. Det är en tillgång i sig som vi kan använda oss av. Detsamma gäller för Turkiet, analyserar 80-årige Simeon Sakskoburggotski – premiärminister 2001–05 och dessförinnan landets siste kung, som skolpojke 1943–46.
– Genom EU har vi fått en stor fördel. Vi talar nu från en annan nivå – inte längre från underdånighet, säger Simeon i Sofia.
EU och västra Balkan
- De sex länder på västra Balkan som ännu inte är med i EU har alla uttryckt önskemål om att komma med i unionen.
- Serbien (med 7 miljoner invånare) och Montenegro (670 000) förhandlar sedan 2014 respektive 2012 och hoppas vara klara för medlemskap kring år 2025.
- Makedonien (2 miljoner) och Albanien (2,8 miljoner) har accepterats som kandidatländer 2005 respektive 2014, men ännu inte inlett några formella förhandlingar. Makedonien har blockerats av att landets namn fortfarande inte accepteras av grannlandet Grekland.
- Kosovo (1,9 miljoner) och Bosnien-Hercegovina (3,5 miljoner) har betydligt mer att göra juridiskt och ekonomiskt innan länderna kan anses klara som EU-kandidater.
- Ett toppmöte mellan EU:s 28 stats- och regeringschefer och de 6 på västra Balkan ska hållas i Sofia i maj.