Långt in på fredagskvällen pågick debatten i den amerikanska senaten om att förlänga finansieringen av statsapparaten. Men republikaner och demokrater kunde inte enas. Skuldtaket lämnas oförändrat, statliga organ börjar stängas ned och regeringstjänstemän går hem.

2013 var senast då statsapparaten fick stängas ned på grund av de politiska lägrens svårighet att hitta en kompromiss.

– Det är inte oväntat på ett sätt, vi har sett sådana här shutdowns tidigare. Det är ett tecken på den ökande polariseringen i amerikanskt politiskt klimat, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Republikanerna lyckades trots sin majoritet i kongressen inte locka över tillräckligt många demokrater.

– För 30 år sedan var polariseringen mycket mindre. Det finns olika studier som visar att ungefär sedan 1980 har klyftan mellan de politiska partierna ökat dramatiskt. Och i dag är det så långt gånget att familjer har svårt att tala med varandra, säger Dag Blanck.

Sedan 1990 har USA:s statsapparat stängts ned fyra gånger eftersom kongressen inte kunnat enas om skuldtaket. 2013 fick 800 000 myndighetsanställda stanna hemma utan lön i två veckor.

– Om vi får en liknande situation som 2013 så påverkas tillväxten med några få tiondelar så effekten är sannolikt liten på den reala ekonomin. De statliga delar man stänger först är de som man anser påverkar ekonomin minst, säger Ann Öberg, chefsekonom på Handelsbanken.

Marknaden verkade också oberörd under fredagen och hon har svårt att se att den påverkas när den öppnar på måndag.

USA:s skuldtak ligger för närvarande på nästan 20,5 biljoner dollar (165 000 miljarder kronor) – ett närmast ofattbart belopp, men en summa som staten passerade i upplåning redan förra året.

Men lånets storlek behöver nödvändigtvis inte vara negativt eftersom USA:s tillgångar med hänsyn tagen till befolkningen är högre, skriver tidningen Forbes i en analys. Utslaget är skulden 60 890 dollar per person, medan landets tillgångar per amerikan är värda 393 391 dollar, enligt tidningen.

Dag Blanck beskriver det som händer nu mellan demokrater och republikaner för "the blame game", där den ena försöker hitta mer träffande invektiv om den andra. Blir nedstängningen långdragen kan den resultera i en upprördhet hos medborgarna. Men vilka som får skulden varierar.

– Det beror väldigt mycket på vad man har för åsikter från början. De som stödjer Trump och de som stödjer Demokraterna har redan bestämt sig om vems fel det är.

Den gruppen som kan tänkas påverkas, däribland förortsbor och utbildade kvinnor i förorter, är dock alltmer skeptisk mot president Trump, enligt Blanck.