– Med digital skadedjurskontroll tar vi verksamheten ett steg längre. Fällorna är giftfria och skadedjuren avlivas med mekaniska medel, säger Erik Meurling, affärsutvecklingschef på Anticimex Group.

Zoom

Joakim Edsholt från Anticimex demonstrerar en ny metod för råttbekämpning. Foto: TT/Erik Simander


Bolaget närvarade i förra veckan vid den konferens i Kuala Lumpur, Malaysia, som Business Sweden arrangerade med svenska företag och där även näringsminister Mikael Damberg (S) närvarade.

Och det bolaget kallar digital skadedjursbekämpning är på agendan.

Normalt sker skadedjurskontroll genom att giftbaserade fällor ställs ut i ett område. Det kräver att tekniker regelbundet besöker varje fälla för att se om ett djur fångats.

– Metoden är helt beroende av att en tekniker varit där. Det är i många fall relativt svårt att med traditionell skadedjursbekämpning avgöra om det finns skadedjur i en fastighet om inget djur har fångats, säger Meurling.

Zoom

Den gamla råttfällan dras upp för att ersättas med en ny. Foto: TT/Erik Simander


Med digital teknik går det att dygnet runt, och på distans, övervaka de uppkopplade fällorna. Informationen, som lagras i en databas, visar om någon gnagare fångats eller om det har varit rörelse av gnagare i fastigheten.

– All data finns globalt, eller uppdelat på län eller på landsnivå och vi kan exempelvis dra slutsatser och optimera våra rutter för tekniker, säger Meurling.

Även kunderna, exempelvis restauranger och matindustrier, får tillgång till data som inte funnits tidigare. Något som också krävs av myndigheter i större utsträckning.

– Man är tvungen att producera bevis för att man har skadedjursfria miljöer, säger Meurling.

Enligt Anticimex ger det digitala systemet också bättre möjlighet att undvika att så kallade utbrott sker. Det handlar exempelvis om tillfällen då ett fåtal inledande råttor på några få veckor kan bli flera hundra.

Systemet gör det också enklare att bekämpa råttor under jord i avloppssystem.

Zoom

Bild över hur en del av fällan är positionerad i brunnen. Foto: TT/Erik Simander


I praktiken handlar det om att fällor sänks ned i vanliga brunnar. Fällan känner av rörelse och temperatur när en råtta passerar i avloppet, vilket följs av att "ett spjut slås ner med stor kraft och bryter ryggen på råttan, ett mycket humant sätt att avliva en råtta", enligt Anticimex.

– Den spolas sedan vidare till reningsverket, där har det hamnat råttor i alla tider, säger Meurling.

Enligt Anticimex är metoden miljövänlig eftersom det inte används något gift. Dessutom räknas den som effektiv eftersom de flesta råttorna bor under jord och de kan bekämpas innan de kommer upp ovan mark och in i fastigheter.

Vilka frågeställningar finns runt metoden?

– Det finns ett antal studier som visar att detta är ett mer "humant" sätt att avliva djuren, säger Meurling, med hänvisning till att det med gift tar längre tid innan råttan dör.

Slipp råttor hemma – så gör du

  • Råttor – ständigt är på jakt efter käk, kan ta sig in nästan överallt, kalasar gärna på sopor och förökar sig i rasande takt. Låter det otäckt? Det finns dock en hel del du kan göra för att slippa möta gnagaren hemmavid.
  • Har du hus? Se till att täta hål i husgrunden, och se över alla håligheter i fasaden. Metallnät är bra att täta ventiler med.
  • Var noga med att åtgärda håligheter.
  • Håll koll på vind och källare. Råttor gillar fukt, se till att det är torrt.
  • Se över skafferiet. Låt inte mat ligga kvar i fritidshuset när du inte vistas där.
  • Kontrollera så att det finns vatten i alla golvbrunnar. Annars är det fritt fram för råttorna.
  • Tänk över växtligheten i trädgården. Klätterväxter invid en fasad är en direkt inbjudan till kvarterets gnagare, som inte bara är glupska utan även ypperligt duktiga på att klättra.
  • Städa och håll rent. Röj på balkongen och stapla inte saker ute i trädgården. Plocka in ved i förrådet.
  • Att mata fåglar kan vara trevligt, men utfodringen innebär även en risk för att gnagare får sig ett skrovmål.
  • Källor: Anticimex, Nomor

När det gäller Asien finns Anticimex där sedan två år. Och det finns geografiska skillnader i typ av skadedjur.

Exempelvis är termiter ett stort problem i Australien medan de inte finns i Sverige. Men i Sverige sker en förändring, bland annat till följd av ett ökat resande.

– Vägglöss är på väg tillbaka i Sverige, kackerlackor finns i ganska liten utsträckning. Men de senare är ett jätteproblem i Asien och Sydeuropa, säger Erik Meurling.