De flesta samhällsvetare och historiker har pekat på att världen har blivit mer demokratisk sedan andra världskriget, och att länderna har blivit mer ekonomiskt beroende av varandra.
Sist, men inte minst, har kärnvapnen och hotet om total utplåning, lagt sordin på krigslusten.
Världen har visserligen upplevt ett antal stora mellanstatliga krig sedan 1945, men de har varit relativt få och de går inte att jämföra med världskrigen – och bortsett från Koreakriget där Kina och USA stod på varsin sida om frontlinjen har stormakterna avhållit sig från att gå i direkt krig mot varandra.
Detta är en lång tid – men inte tillräckligt lång för att man ska våga dra några säkra slutsatser, enligt den nya studien.
Det krävs en liknande "lång fred" i ytterligare minst 100 år för att vi med säkerhet ska kunna säga att vi lever i en unik tid, historiskt sett.
Bakom studien, som publiceras i Science Advances, står Aaron Clauset, professor i datavetenskap vid University of Colorado och Santa Fe Institute i New Mexico, USA.
Han har använt sig av databasen Correlates of War Project som täcker alla konflikter i världen sedan Napoleonkrigen.
Här ingår alla mellanstatliga konflikter från 1823 till 2003 med minst 1 000 stupade soldater, bland andra Krimkriget 1853–1856, fransk-tyska kriget 1870–1871, Koreakriget 1950–1953, Vietnamkriget 1957–1975, arabisk-israeliska oktoberkriget 1973, afghansk-sovjetiska kriget 1979–1989, samt givetvis de båda världskrigen.
Studien tar inte hänsyn till rena inbördeskrig eller de krig via ombud som pågått på många platser i världen och som orsakat hundratusentals människors död, till exempel krigen i Sudan och Mozambique.
Clauset delade först upp materialet i större och mindre konflikter. En stor konflikt definieras som ett krig som placerar sig inom den översta fjärdedelen av konflikterna, räknat i antalet döda. I praktiken är detta ett krig med över 26 625 döda soldater. Från 1823 till 2003 utbröt 24 sådana krig.
Sedan utvecklade han ett antal statistiska datamodeller för att få fram vissa trender, exempelvis med vilken frekvens stora krig bryter ut.
Resultatet är överraskande. "Den långa freden" är inte så exceptionell som den kan verka. Liknande långa, relativt lugna perioder har förekommit tidigare, före första världskrigets utbrott, från 1823 till 1914.
Intervallen mellan storkrigen var visserligen något kortare från 1823 till 1914, jämfört med 1945–2003. Men skillnaden är inte tillräcklig för att vara statistiskt signifikant.
Det som är ovanligt och sticker ut, enligt Clauset, är inte de långa perioderna av relativt lugn, utan snarare det massiva dödandet som ägde rum från 1914 till 1945. Nästan hälften, 44 procent, av alla storkrigen, bröt ut under detta intervall – som bara utgör 15 procent av hela tidsperioden från 1823 och framåt.
Trots detta faller även världskrigens epok inom ramarna för de statistiska svängningarna. Det har funnits perioder med flera storkrig i tät följd tidigare, exempelvis 1862-1877.
Så vad blir slutsatsen? Enligt Aaron Clauset är det uppenbart att vi inte kan räkna med att det relativa lugnet ska bestå. Enligt hans modeller måste den nuvarande trenden bestå i ytterligare 100 till 140 år innan vi kan vara säkra på att ett trendbrott skett.
Han säger att det rent statistiskt finns en tydlig risk för ett nytt storkrig den närmaste tiden. Men samtidigt påpekar han att de ansträngningar som har gjorts för att skapa fred sedan 1945 har ett enormt värde. Ett storkrig mellan några av stormakterna skulle med dagens teknologi bli ohyggligt kostsamt i människoliv – och måste undvikas så långt möjligt.
Stora krig
- Ett stort krig mellan olika stater definieras i den nya studien som ett krig med minst 26 625 stupade soldater.
- Från 1823 till 2003 har 24 sådana krig utbrutit i världen. Statistiken visar att dessa går att dela upp i tre tydliga perioder: 1823–1913, 1914–1945 och 1946–2003.
- Under den första perioden, som varade 91 år, utkämpades nio storkrig, inklusive Krimkriget 1853–1856 och fransk-tyska kriget 1870–1871, vilket ger ett genomsnitt på ett krigsutbrott vart tionde år.
- Den andra perioden var exceptionellt våldsam med tio storkrig, inklusive de båda världskrigen, inom 32 år, det vill säga ett krigsutbrott vart tredje år.
- Den senaste perioden har, precis som den första, sett relativt få storkrig, fem stycken inom 58 år, vilket innebär ett intervall på 11,6 år per krigsutbrott.
- Källa: Science Advances