Sundomgården fick en spis och murarlärlingarna fick goda råd – och mod

NyhetsbildZoom
Murstocken växer snabbt fram under sjukskötarna Anna Koskimäkis och Kati Auranens händer fastän de aldrig murat tidigare. Foto: Mikael Nybacka
På mindre än två veckor har en gammaldags öppen spis murats upp hos Toni och Outi Laaksonen i "Gaambäschtu" Sundom. De som kan hantverket att mura en råspis med en veritabel labyrint av rökkanaler är få, men nu blir de några fler. Murningen sker inom ramen för en kurs ordnad av föreningen Österbottens byggnadsvård.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Gården har stått på sin nuvarande plats sedan 1871, då flera gamla hus flyttades dit och byggdes ihop till ett. Sedan Toni och Outi Laaksonen köpte den för sju år sedan har de ägnat mycket tid åt att restaurera den i stil med gamla österbottniska bondgårdar, de har bland annat bytt ut fönster och ändrat rumsindelningen. Hela tiden har de, om möjligt, använt gammalt byggnadsmaterial.

Zoom

Jari Kenakkala från Halkis i Nyland hjälper husets ägare Toni Laaksonen att bära in virke. Foto: Mikael Nybacka


Spisen är pricken över i:et.

– En sådan här spis hör till i en gammal gård, säger Toni Laaksonen.

För att spisen ska få Sundomstuk har paret hört sig för hur gamla spisar sett ut i grannskapet. En viktig detalj är att spiskåpan inte ska vara välvd.

Bakugnen och järnspisen har de ändå valt att placera på den sida som är vänd från rummet. Ugnens mått har förresten anpassats efter grytorna i hushållet.

Zoom

Största delen av materialet i den nymurade spisen är återanvänt. Foto: Mikael Nybacka


Emeritusläraren i murning, Aimo Laitila från Seinäjoki, räknar med att hela konstruktionen vägar gott och väl 6 000 kilo och består av drygt 2 000 tegelstenar (de allra flesta kommer från husets 1970-talsspis, som revs för några år sedan).

– En gammaldags spis värmer inte lika snabbt och effektivt som en ny, men eftersom den är tung magasinerar den värmen bra, säger han.

Alla på kursen har deltagit i alla arbetsmoment. Bland deltagarna finns två utbildade murare, men också flera som aldrig hållit i en murslev tidigare.

Zoom

Murarmästare Petteri Stubb från Jyväskylä blandar murbruk. Foto: Mikael Nybacka


Sjukskötarna Anna Koskimäki och Kati Auranen från Seinäjoki säger att kursen gett dem många tips som de kan använda i sina renoveringsprojekt – men framför allt självförtroende och mod.

– Jag börjar kanske inte mura en spis nästa vecka, men kanske nästa år. Vi kan ju alltid vända oss till kursledaren om vi funderar på något. Jag skulle förresten behöva sju spisar, för jag håller på att bygga om en gammal skola, säger Kati Auranen.

Zoom

Anna Koskimäki och Kati Auranen kånkar upp en balja med murbruk på vinden. Foto: Mikael Nybacka


Sebastian Kuni från Korsholm berättar att han gärna skulle mura spisar på heltid i framtiden. Han går nu en sysselsättningskurs på Yrkesakademin som bland annat omfattar murning och plattsättning och beslöt snabbt att haka på spiskursen då han hörde om den.

– Det här är intressant, men inget man gör på autopilot. De tegelstenar vi återanvänder har många olika mått, och därför måste vi hela tiden stanna upp och fundera hur vi placerar dem, säger han.

Österbottens byggnadsvård

  • Tvåspråkig förening, grundad 2013, med verksamhet i före detta Vasa län.
  • Vill bevara det österbottniska byggnadsarvet, upprätthålla yrkesskickligheten inom traditionellt byggande samt informera om hur denna kunskap kan komma till nytta också inom nybyggnation.
  • Vill även befrämja uppskattningen för och användningen av traditionella och naturenliga byggnadsmaterial.
  • På programmet står närmast en medlemskväll i Karleby den 22 maj, i Lappo den 5 juni och i Sundom på sensommaren.
  • En resa till världsarvshus i Hälsingland samt Sundborn i Dalarna ordnas den 10-14 juni och till Lovisa den 25-26 augusti.
  • En kurs schablon- och stänkmålning hålls i Kristinestad den 8-9 september samt den 22-23 september.

Murningskursen är bara en punkt i byggnadsvårdsföreningens verksamhet.

– Det är alltid stor efterfrågan på kurser i fönsterrenovering. Vi har hållit en i Vasa, men de blir säkert fler. Vi kommer också att ha nya murningskurser och planerar att försöka ordna en kurs i lerbygge. Redan i höst blir det en kurs i schablon- och stänkmålning i Kristinestad, säger föreningens ordförande Riitta Jaakkola.

Zoom

Sebastian Kuni från Korsholm och Riitta Jaakkola, ordförande för Österbottens byggnadsvårdsförening, kollar in hur olika tegelstenar kan vara. Foto: Kerstin Nordman


Föreningen är tvåspråkig och ser som sin huvuduppgift att stöda och trygga den österbottniska byggnadstraditionen, att upprätthålla och sprida hantverksskickligheten och att fungera som en länk mellan hantverkare och byggare.

Zoom

Spiskåpans utformning följer gammal Sundommodell, andra detaljer är ny design. Murarmästaren Aimo Laitila och husägaren Toni Laaksonen är båda nöjda med resultatet. Foto: Kerstin Nordman


Riita Jaakkola konstaterar att intresset för att restaurera gamla hus ökar på nytt.

– Människor blir allt mer medvetna om våra byggnadstraditioner. Många spisar har rivits ut och fönster bytts till breda panoramafönster. Därför är det desto trevligare att se att husens ursprungliga skick återställs då en ny generation tar över. Det som gjorts behöver inte vara slutligt, för mycket går att ändra vid en renovering. En restaurering tar ofta mera tid än att bygga nytt, men blir ofta också billigare. Det gäller bara att ta det som ett livslångt projekt, allt behöver inte bli färdigt genast, säger Riitta Jaakkola.

Jag rekommenderar artikeln
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan