Moderkakan avgör risken för om barnet drabbas av schizofreni i vuxen ålder

Precis som autism, adhd och Tourettes syndrom uppkommer antagligen även schizofreni på grund av störningar redan under fosterlivet. Detta trots att många av de som insjuknar i schizofreni gör det först långt senare, oftast i sena tonåren.

Och moderkakan tycks ha en avgörande roll i utvecklingen av denna psykiska sjukdom – som kännetecknas av vanföreställningar och hallucinationer.

Det konstaterar forskare vid Lieber Institute for Brain Development i USA efter att ha analyserat hur olika gener som sedan tidigare satts i samband med sjukdomen uttrycks i moderkakan under fosterlivet.

Forskarnas slutsats, som presenteras i tidskriften Nature Medicine, är att många av dessa gener inte påverkar risken för schizofreni genom en direkt påverkan på utvecklingen av hjärnan, utan indirekt genom att de påverkar hur moderkakan mår, något som i sin tur påverkar risken att drabbas.

Detta skulle också kunna förklara det starka samband som finns mellan komplikationer under graviditeten/förlossningen och risken för att utveckla ett neuropsykiatriskt tillstånd eller psykisk sjukdom, som schizofreni.

I den aktuella forskningen har forskarna analyserat 2 800 individer varav 2 038 hade schizofreni. Personerna hade olika etniska bakgrunder och kom från fyra olika länder.

Alla hade genomgått genetisk testning och för alla fanns det obstetriska data, det vill säga uppgifter om fostertiden.

Att ha anlagsgener för schizofreni visade sig bara öka risken att drabbas lite grann. Om du däremot har anlag och dessutom drabbas av en komplikation under fosterlivet och/eller under förlossningen blir risken dubbelt så stor.

Och om komplikationen är av en allvarligare art är risken att drabbas mer än fem gånger så stor.

Intressant nog, skriver forskarna, var dessa gener framför allt aktiva i moderkakan och ju aktivare de var, desto tydligare blev tecknen på att moderkakan mådde dåligt.

Forskarna beskriver fyndet som en "felande länk".

– För första gången har vi hittat en förklaring mellan komplikationer tidigt i livet, genetisk risk och deras betydelse för mental ohälsa och allt leder till moderkakan, säger artikelns huvudförfattare, Daniel Weinberger, till tidskriften.