Tonen är ödesmättad i brittiska medier som målar upp de omröstningar som inleds i underhuset under tisdagen som en kraftmätning mellan parlamentet och regeringen. På dagordningen står diskussioner om en rad förändringar i det lagförslag som ska ta Storbritannien ut ur EU.

Premiärminister Theresa May riskerar att bli nedröstad av ledamöter som vill ha starkare relationer till Bryssel efter skilsmässan.

Regeringen utmanas framförallt av ett förslag som skulle ge parlamentet mer makt över skilsmässoprocessen om ledamöterna inte håller med om den uppgörelse som May planerar att ha med sig från Bryssel i oktober. Det beskrivs som en "meningsfull röst" för ledamöterna när det gäller det slutgiltiga avtalet och skulle kunna tvinga May tillbaka till förhandlingsbordet bara några månader innan utträdet i mars 2019.

– Det är inte praktiskt, inte önskvärt, inte lämpligt, sade brexitministern David Davis när han gav kammaren sin syn på förslaget inför omröstningen.

Premiärministern själv menar att ett sådant förfarande skulle kunna försvaga förhandlingspositionen gentemot Bryssel. Andra förslag handlar exempelvis om att Storbritanniens ekonomi fortsatt ska vara nära knuten till EU:s, vilket regeringen inte heller håller med om.

– Vi måste tänka över vilket budskap som parlamentet vill skicka till EU den här veckan, varnade May sina kollegor i det Konservativa partiet sent i måndags, enligt nyhetsbyrån AFP.

Förslaget till den lag som ska lotsa Storbritannien ut ur EU godkändes av underhuset i januari, men har sedan dess behandlats i överhuset som introducerat 15 stora förändringar i Mays brexitplan. Regeringen hoppas att de flesta ska skrotas när de nu tas upp för omröstning igen – men de mer EU-vänliga parlamentsledamöterna utgör ett orosmoln för dem som förespråkar en hårdare brexit.

May har länge försökt att klara av den delikata balansgången mellan motståndare och förespråkare till brexit. Ett nederlag i parlamentet skulle utgöra ännu ett hårt slag mot premiärministern som har ett svajigt år bakom sig sedan hennes initiativ till nyval förra sommaren slutade med att Konservativa partiet förlorade sin majoritet.

Bara timmar innan debatten i parlamentet drog i gång meddelade Phillip Lee, minister vid justitiedepartementet, att han lämnar sin post i protest över det som han kallar regeringens "önskan att begränsa" parlamentsledamöternas inflytande över skilsmässan och lovade att rösta mot premiärministerns linje.

Fakta: Vägen mot brexit

  • Storbritannien folkomröstade i juni 2016 om utträde ur EU, 52 procent röstade ja till brexit. Förra året meddelade landet formellt sin avsikt att lämna unionen den 29 mars 2019.
  • Utträdesförhandlingar med EU har pågått sedan i somras och vissa frågor har lösts, till exempel vad som ska gälla för de EU-medborgare som bor i Storbritannien, och vice versa. På ett toppmöte i mars antog EU-ledarna direktiv för nästa förhandlingssteg, det om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.
  • I oktober hoppas parterna ha nått en uppgörelse om utträdet, som kan skickas för godkännande till berörda parlament.
  • Storbritannien lämnar formellt EU den 29 mars 2019, oavsett om någon uppgörelse har nåtts eller inte. Om en uppgörelse finns inleds omedelbart en nära två år lång övergångsperiod, för att invånare och företag ska hinna anpassa sig till den nya situationen. Den löper ut den 31 december 2020. (TT)