En stridslysten Bill de Blasio deklarerade förra året att staden New York vill se fler råttlik och sköt till 32 miljoner dollar (297 miljoner kronor) för att ta itu med problemet. Då var hans förhoppning att antalet råttor ska ha minskat med 70 procent i problemområden som nedre Manhattan och Bedford-Stuyvesant i Brooklyn i slutet av 2018.

– I många generationer har vår stad varit förknippad med råttproblemet. Många har försökt att vinna det här kriget, men utan att lyckas, sade borgmästaren på en presskonferens för några månader sedan.

Flankerad av en skylt med det omisskänneliga budskapet "Akta er, råttor!" berättade Bill de Blasio återigen om sina planer för att slippa sälla sig till skaran av misslyckade råttjägare i den amerikanska staden.

– Kolsyreis är råttans värsta fiende, sade han.

Vid sidan av åtgärder som nya papperskorgar, tätare sophämtning, betonggolv i källare och ökad samverkan mellan myndigheter har miljöstyrelsen godkänt användning av kolsyreis för att döda råttor i New York. Den frysta koldioxiden placeras vid ingången till ett bo och när den övergår från fast form till gas är tanken att djuren ska kvävas i hålan. Metoden har tidigare använts på andra håll i USA och beskrivs av stadens företrädare som effektiv, om än inte tillräcklig för att ensam lösa problemet.

– Kolsyreisen används nere i råttgångarna för att tränga undan syret. Det är ett sätt att gasa råttorna. Det är en metod som används runt om i världen, men inte i Sverige, säger Thomas Westman, skadedjursexpert på svenska Anticimex, till TT.

– Men hade det varit så att man kunde ta kål på råttor genom att bara använda gift eller gas hade de varit utrotade för länge sedan. I grund och botten gäller det att jobba förebyggande och neka dem boplats, föda och vätska.

Det är oklart exakt hur många råttor som delar gator och tunnelbaneperronger med New Yorks över 8,5 miljoner människor. En studie från en doktorand vid Columbia University 2014 uppskattade antalet till runt två miljoner.

Sedan 2007 finns också en särskild "råttakademi" som började som en tredagarskurs för myndigheter men som numera utbildar vanliga stadsbor i hur de ska ta upp kampen mot gnagarna. Minst en gång i månaden visas en Powerpoint-presentation som avlivar myter och sprider gnagarkunskap – och om deltagarna har tur lottas en ny soptunna ut. Det har också blivit en plats där New York-borna kan lufta sitt missnöje.

– Jag vill veta mer om vad staden gör, för om de inte vidtar åtgärder så kommer jag att flytta, säger en av deltagarna, Andrea Krakowski, till The Wall Street Journal.

– Min lägenhet är väldigt dyr, så jag kommer att behöva flytta.