Hon har visserligen blivit av med två skarpa kritiker av den plan på en så kallad mjuk brexit som hon väntas presentera på torsdag. Men i själva verket har Mays brexitbekymmer bara flyttat – från regeringskretsen till parlamentet – och knappast krympt, påpekar Matt Cole, historiker och statsvetare vid University of Birmingham.
De båda avhoppade ministrarna, brexitminister David Davis och utrikesminister Boris Johnson, är båda för en hårdare skilsmässa mellan EU och Storbritannien. Men åtminstone Johnsons ersättare, Jeremy Hunt, förespråkar Mays mjukare linje.
– Nu har hon visserligen stöd i regeringen för sin plan, men hon får ökade bekymmer i parlamentet. Från de bakre bänkraderna kan de avhoppade ministrarna nu organisera sitt motstånd mot May, säger Matt Cole.
Premiärministerns brexitplan måste visserligen inte formellt godkännas av parlamentet.
– Men planen kommer naturligtvis att tas upp i parlamentet, vid flera tillfällen, och mötas av opposition från konservativa. Det verkar som att även Labourpartiet kommer att bjuda motstånd, säger Matt Cole.
Om parlamentet gång efter annan är kritiskt till planen blir det svårt för henne, eftersom EU-kommissionen då inte kan vara säker på om den slutgiltiga uppgörelsen kommer att ha politiskt stöd. Överenskommelsen som EU och Storbritannien sluter i utträdesförhandlingarna måste röstas igenom i parlamentet.
Det är oklart vilket alternativ – en hård eller en mjuk brexit – som de britter som röstade för att lämna EU egentligen vill ha. Brittisk press rapporterar om krav på en ny folkomröstning, men det är knappats troligt, säger Matt Cole. I sådana fall skulle det bli en folkomröstning om den slutgiltiga överenskommelsen med EU.
Mer akut är i sådana fall frågan om förtroendet för premiärminister Theresa May.
Hennes eget parti valde på måndagen att inte genomföra en förtroendeomröstning och flera högt uppsatta Torypolitiker har manat till stöd för May. Men enligt Cole är det troligt att det nu finns tillräckligt med stöd i parlamentet för att få igenom ett misstroendevotum.
– Om Boris Johnson vill starta en sådan kampanj nu så skulle han kunna göra det. Men jag är tveksam till om han skulle vinna, säger Matt Cole.
Theresa Mays brexitplan
- Storbritanniens premiärministers brexitplan innebär en mjuk brexit, alltså en skilsmässa från EU där Storbritannien och unionen behåller vissa relationer. Bland annat skulle Storbritannien kunna behålla sin tillgång till EU:s inre marknad på ett sätt som liknar Norges ställning, samt stanna i EU:s tullunion. Gränserna mot länderna runt omkring önationen blir enligt planen skarpare, förutom mellan Nordirland och Irland.
- Hur planen verkligen ser ut presenteras på torsdag, dagen innan USA:s president Donald Trump håller möten med Theresa May i London.
- Brexit inleddes formellt genom den brittiska regeringens begäran om utträde ur EU den 29 mars 2017 och planeras ta två år.