– Ingen före oss har påvisat vilka molekylära mekanismer som kan ligga bakom sådana negativa effekter av otillräcklig sömn, säger sömnforskaren Jonathan Cedernaes som är huvudansvarig för studien.

15 friska unga normalviktiga män fick vid två tillfällen tillbringa över ett dygn i ett sömnlaboratorium. Ena gången var de vakna hela tiden, den andra sov de drygt åtta timmar under natten.

Prover visade bland annat att sömnbristen påverkat hur en rad gener slagits på och av – och att förändringarna har samband med styrning av dygnsrytm, fettinlagring, nedbrytning av muskelvävnad och inflammation.

Sömnlösheten påverkade förändringar kopplade till ökad inflammatorisk aktivitet i gener och proteiner i både fett- och muskelvävnad.

– Men i övrigt svarade de mycket olika på sömnbristen. I fettvävnaden uppreglerades aktiviteten hos gener och proteiner som befrämjar fettinlagring och vävnadstillväxt. I muskelvävnaden däremot skedde en nedreglering av proteiner som är viktiga för uppbyggnad av muskelfibrer, säger Cedernaes.

Forskarna betonar att resultaten behöver bekräftas i ytterligare en studie.

Fakta: Störd sömn kan kopplas till fetma

  • Under senare år har flera studier pekat på att sömnbrist och sömnstörningar kan bidra till uppkomst av fetma.
  • Några studier har exempelvis visat att överviktiga kvinnor och män i genomsnitt sover kortare tid än vad normalviktiga personer gör.
  • I både djurstudier och experiment med friska frivilliga försökspersoner har några vaknätter räckt för att ge störningar i kroppens ämnesomsättning som liknar dem vid diabetes. Vaknätter ger också mer hungerkänslor och ökad aptit.
  • Källa: Upsala Nya Tidning