– Det kommer att bli tydligt i framtiden vilket bra arbete vi gjorde, sade Trump vid en presskonferens i Vita huset efter valet.

Han syftade bland annat på de kampanjmöten som hållits inför valet, och passade på att påstå att hans parti arbetat i motvind på grund av medierapporteringen.

Zoom

Demokraten Byron Dorgan under sin tid som North Dakotas senator. I dag arbetar han som advokat och författare samt undervisar i statsvetenskap vid Georgetown University i Washington DC. Foto: Will Kincaid/AP/TT


Frågan är om det är en korrekt beskrivning av kongressvalet för Trump och Republikanerna? Man undvek förvisso den fruktade blå våg (Demokraternas partifärg) som förlusten av även senaten hade inneburit. Men att släppa kontrollen av representanthuset, som varit under republikanskt styre de senaste åtta åren, svider. Det kan sätta käppar i hjulet för presidentens politik.

– Demokraterna kommer att kunna stoppa lagar och styra agendan på ett helt annat sätt än tidigare, säger Erik Åsard, professor emeritus i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Demokraterna ser dessutom ut att vinna kammaren med relativt bred marginal. Enligt de flesta amerikanska prognoser landar partiet – innan alla röster slutgiltigt redovisats – på omkring 220 platser mot 195 för Republikanerna. Men siffrorna går isär. Enligt liberala NBC News beräkningar kommer Demokraterna att få 230 platser och Republikanerna 205 platser.

Fakta: Resultatet i kongressvalet

  • Vid mellanårsvalet till kongressen valdes alla 435 ledamöterna i representanthuset samt 35 av senatens 100 ledamöter (33 omval och två fyllnadsval). Före valet hade Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, med 235 ledamöter i representanthuset och 51 i senaten.
  • På morgontimmarna efter valet stod det klart Demokraterna tar över makten i representanthuset och Republikanerna behåller styret i senaten.
  • Så här såg det ut i rösträkningen på onsdagseftermiddagen svensk tid:
  • Senaten: Republikanerna har säkrat 52 och Demokraterna 45 av de 100 platserna.
  • Representanthuset: Republikanerna har säkrat 195 och Demokraterna 220 av de 435 platserna.
  • Källa: Real Clear Politics (TT)

Många av de nya ledamöterna är kvinnor och representerar minoriteter. Kaliforniendemokraten Nancy Pelosi, som de senaste åren varit minoritetsledare, blir sannolikt ny talman.

– En demokratisk kongress kommer att arbeta för lösningar som för oss samman, vi har fått nog av oenighet. Det amerikanska folket vill ha fred. De vill ha resultat, sade Pelosi i sitt segertal.

En svår balansgång väntar dock. Pelosi måste jämka mellan radikala vänsterdemokrater, som vill att partiet ska dra i gång aggressiva utredningar och inleda en riksrättsprocess mot Trump, och mer pragmatiska mittenpolitiker – samtidigt som hon förhåller sig till Vita huset.

– I USA diskuteras om Trump kommer att samarbeta eller söka fortsatt strid om varje politikområde. Jag tror att han väljer striden, det var så han vann 2016. Hans naturliga sätt att bedriva politik är att vara i ständig konfrontation med motståndarna, säger Åsard.

Zoom

Den demokratiska senatorn Kamala Harris från Kalifornien. Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP/TT


Presidenten kan också luta sig mot senaten, som fortsätter att vara republikanskt röd. Bland annat besegrade den tidigare presidentaspiranten Ted Cruz i Texas sin demokratiske motståndare Beto O’Rourke. I Utah vann den tidigare republikanske presidentaspiranten Mitt Romney en senatsplats. Totalt spås Republikanerna utöka sin majoritet med ett par platser.

– Väljarna har klart och tydligt tillrättavisat demokraterna i senaten för hanteringen av Kavanaugh-förhören, det var en faktor, sade Trump vid presskonferensen.

Zoom

Texasdemokraten Beto O'Rourke utmanade den sittande republikanske senatorn Ted Cruz om hans plats men förlorade. Den karismatiske O'Rourke förekommer dock redan i spekulationerna inför presidentvalet 2020. Här med hustrun Amy Sanders. Foto: Eric Gay/AP/TT


Kongressvalet har beskrivits som ett ödesval för Trump – trots att han själv inte stod på en enda valsedel. Men han kampanjade intensivt i delstater där republikanska kandidater var sårbara, något som tycks ha gett resultat, inte minst i senatsvalet.

Valet har också beskrivits som en föraning om strömningarna inför presidentvalet 2020 i det djupt ideologiskt splittrade USA.