Senast koldioxidhalterna var så här höga var för 3–5 miljoner år sedan. På den tiden var jordens temperatur 2–3 grader varmare än i dag, vilket medförde smältande isar och kraftigt stigande havsnivåer. Det är de effekterna vi kan förvänta oss nu också, säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet.
– Det leder till högre havsvattenstånd, minskande havsis i Arktis, minskande glaciärer, förändringar i nederbörden, det leder till förändringar i vissa väderextremer, exempelvis värmeböljor.
Klimatförändringarna går inte att stoppa, men de går fortfarande att bromsa, förklarar Rummukainen.
– Vi kommer inte undan klimatförändringar eftersom de redan pågår och utsläppen fortsätter, men det går att bromsa in dem och hindra att de blir allt större. Det i sin tur förutsätter att utsläppen snabbt börjar minska. Hur snabbt det går påverkar givetvis hur stora klimatförändringarna blir.
Enligt FN har 17 av de 18 varmaste åren som finns registrerade inträffat sedan 2001 och kostnaden för klimatrelaterade katastrofer 2017 översteg 500 miljarder dollar.
WMO:s årliga publikation "Greenhouse gas bulletin" följer halten farliga gaser i atmosfären sedan 1750. Forskare har tillförlitliga uppskattningar om koldioxidhalter så långt tillbaka som 800 000 år, baserat på luftbubblor som bevarats i isen på Grönland och i Arktis. Genom studier av fossilerade material har WMO även uppskattningar om koldioxidhalterna fem miljoner åt tillbaka i tiden.
I december hålls klimatmötet COP 24 för de länder som skrivit under FN:s klimatkonvention. Inför mötet försöker FN åter sätta press på regeringarna att hålla fast vid Parisavtalets mål med begränsa den globala uppvärmningen till två grader.