Det militärråd som avsatte och grep den despotiske presidenten Omar al-Bashir i torsdags styr nu landet på juntamanér – men med löften om en övergång till demokrati och en lyhördhet inför oppositionen.

Just nu för rådet samtal med en grupp om tio personer som företräder demonstranterna. Dessa har ett antal krav inför fortsättningen, bland annat civila representanter ska få ta plats i militärrådet och att en civil regering ska förvalta den dagliga verksamheten.

"Vi kommer att fortsätta vår demonstration tills alla våra krav har mötts", säger Omar al-Degier, en av ledarna i paraplyorganisationen Allians för frihet och förändring, i ett uttalande.

Utanför försvarsdepartementets högkvarter i huvudstaden Khartum fortsatte protester med flera tusen personer närvarande på söndagsmorgonen.

"För frihet och fred"

Landets utrikesdepartement tar ställning för militärstyret och vädjar till omvärlden att ge den sitt stöd. Det internationella samfundet bör inse hur landet ligger "och stödja det militära övergångsrådet. . . för att uppnå det sudanesiska målet, en demokratisk övergång", säger departementet i ett uttalande.

"Åtgärderna som vidtogs torsdagen den 11 april (då al-Bashir avsattes, reds anm) är ett ställningstagande för folket, för friheten, freden och rättvisans skull."

Militärrådet har bett länder i närområdet om bistånd för att råda bot på den rådande ekonomiska krisen. Det har fått gehör av Saudiarabien, som enligt den statliga nyhetsbyrån SPA kommer att skicka nödhjälp till Khartum, i form av bränsle, spannmål och läkemedel.

På söndagen träffade en representant för militärrådet ett sändebud från Washington för att redogöra för situationen i landet. Hösten 2017 lyfte USA de sanktioner mot Sudan som man hade infört 20 år tidigare, under anklagelser om band mellan regimen och islamiströrelser. 

Fakta: Protesterna i Sudan

  • 19 december 2018: Hundratals demonstranter ger sig ut på gatorna i Atbara och andra städer för att protestera mot en tredubbling av brödpriset efter avskaffade livsmedelssubventioner. Vid det laget har landet redan haft underskott på bröd i tre veckor, mitt under kraftig inflation.
  • 20 december: Protesterna sprids till huvudstaden Khartum och andra städer. Demonstranterna skanderar "frihet, fred, rättvisa" och kräver regimens fall.
  • Polis och militär kallas in mot demonstranterna och flera personer dödas.
  • 24 december: President al-Bashir lovar "riktiga reformer".
  • Demonstrationerna fortsätter på nästan daglig basis och sprids till fler delar av landet. Ytterligare demonstranter mister livet.
  • 17 januari 2019: Västländer uppmanar regeringen att respektera demonstrationsrätten. Den svarar med att dra in ackrediteringar för flera sudanesiska journalister anställda av utländska mediebolag.
  • 22 februari: al-Bashir utropar ett ettårigt nationellt nödläge, varpå protesterna mattas av.
  • 6 april: Hundratals demonstranter tågar mot presidentpalatset i Khartum, där de inleder en sittstrejk och kräver presidentens avgång.
  • 8 april: Sudans armé slår en ring runt demonstranterna vid presidentpalatset, sedan de efterfrågat arméns stöd. Regeringen meddelar att sju personer dödats i samband med protesterna de senaste dagarna.
  • 9 april: Landets poliskår meddelar att alla dess styrkor beordrats att inte ingripa mot demonstranterna.
  • 11 april: Försvarsminister meddelar stats-tv att al-Bashir lämnar presidentposten.
 

Rockad på rockad

När Omar al-Bashir avsattes tog försvarsministern Awad Mohamed Ahmed Ibn Auf, en tidigare nära allierad till honom, över. Protesterna fortsatte och dagen därpå avgick Ibn Auf och lämnade över till en annan militär höjdare, generallöjtnant Abdel Fattah al-Burhan.

Som Sudans de facto statschef har al-Burhan slagit an en mer försonande ton och lovat att övergångsperioden kommer att vara i som längst två år. Han har också dragit in det nattliga utegångsförbud som utfärdats av hans föregångare och beordrat att politiska fångar som fängslats under protesterna skulle släppas.

Chefen för Sudans mäktiga säkerhetstjänst tvingades också att avgå i helgen, men demonstranterna kräver en större reform av myndigheten och Amnesty International kräver att ex-chefen utreds för dödandet av tiotals personer under de flera månader långa protesterna.