Om läget är ovisst när vallokalerna öppnar på söndagsmorgonen lär det vara låst när de stänger. Premiärminister Pedro Sánchez PSOE går visserligen mot en stor framgång jämfört med valet 2016 – men det kommer knappast räcka för att bilda regering.

Spanien är mer splittrat än någonsin, till stor del på grund av den katalanska självständighetsfrågan. Konflikten om Katalonien har lett till nyval, och har även bidragit till det högerextrema partiet Vox framfart.

Polariseringen har ökat i frågor om jämställdhet och migration. Den avgående socialistregeringens beslut att gräva upp och flytta diktatorn Francisco Francos kvarlevor väcker högerns vrede. Anklagelser om korruption har kastats från alla håll.

Enligt en prognos som El País har sammanställt utifrån flera opinionsundersökningar lär PSOE få runt 129 mandat. Ett rejält lyft jämfört med dagens 85. Men det krävs 176 mandat för en majoritet i den nedre kammaren i Spaniens parlament, "el congreso de los diputados", som i praktiken tillsätter landets premiärminister.

Den tänkbara samarbetspartnern, vänsteralliansen Unidas Podemos, får enligt samma prognos 35 mandat – och så länge Pedro Sánchez inte går med på att hålla en folkomröstning om katalansk självständighet kommer PSOE inte att få stöd av de mindre katalanska partierna i parlamentet.

Samtidigt har högerblocket utmålat Sánchez som en förrädare för att han överhuvudtaget för en dialog med de katalanska separatisterna.

Men inte heller partierna till höger ser ut att vara ett regeringsdugligt alternativ. Konservativa Partido Popular (PP) tappar enligt El País prognos rejält, från dagens 137 mandat till cirka 78. Liberalkonservativa Ciudadanos tippas få cirka 46 mandat och det högextrema uppstickarpartiet 30.

Om prognosen stämmer skulle PP och Ciudadanos inte kunna regera ens i samarbete med Vox, vilket man gör på regionnivå i Andalusien.

Av allt att döma väntar tuffa förhandlingar efter valet, och eventuellt ännu ett nyval.

Bakgrund: Spanska val

  • Efter diktatorn Francos död 1975 fick Spanien en demokratisk konstitution 1978.
  • Fram till 2015 dominerades spansk politik helt av socialistpartiet PSOE och konservativa PP. Men i valet det året gjorde två nya och populistiska partier bred entré i parlamentet: vänsterpartiet Podemos och liberalkonservativa Ciudadanos. Det ritade om spelplanen och sedan dess har landet haft svaga minoritetsregeringar.
  • I juni 2018 tog PSOE regeringsmakten efter en misstroendeomröstning mot premiärministern och PP-ledaren Mariano Rajoy, där mindre katalanska och baskiska nationalistpartier röstade med PSOE.
  • I februari utlyste PSOE-ledaren Pedro Sánchez nyval sedan regeringens budget röstats ned i parlamentet – med de katalanska separatistpartiernas bistånd.
  • Söndagens val innebär det tredje spanska parlamentsvalet på knappt fyra år (ordinarie val skulle egentligen ha hållits i mitten av nästa år).
  • Den 26 maj får spanjorerna åter bege sig till valurnorna. Då är det dags för kommun- och regionalval samt val till Europaparlamentet.