VBL/ÖT vann i HFD: Det var fel av Jakobstad att mörka i stadsdirektörsfrågan

Zoom
Foto: Jonas Brunnström

Det var fel att gömma sig bakom en konsult och bädda för "svarta hästar" i valet av stadsdirektör år 2016. Domen i HFD får nationell betydelse.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

När Jakobstad skulle välja stadsdirektör i början av år 2016 använde man sig av en rekryteringskonsult.

På det sättet lyckades staden mörka stora delar av processen.

Till exempel fick medierna, trots försök, inte ta del av namnen på alla som konsulten förde samtal med och som var aktuella för tjänsten.

Förfarandet med sådana här, så kallade svarta hästar, kritiserades redan tidigt av juridiska experter då det avvek från offentlighetsprincipen som normalt gäller för myndigheterna i Finland och deras arbete.

Annons
Nyhetsbyrån Svensk Presstjänst, ägd av bland andra Vasabladet och ÖT, bad att få ut samtliga handlingar i ärendet. Efter att ha nekats gick vi vidare till Förvaltningsdomstolen och även till Högsta förvaltningsdomstolen.

Jakobstads stadsdirektör Kristina Stenman var en av de tre vars namn fördes fram i god tid före fullmäktige fattade sitt beslut.
Foto: Kasper Dalkarl

Jakobstads stadsdirektör Kristina Stenman var en av de tre vars namn fördes fram i god tid före fullmäktige fattade sitt beslut.


Nu, nästan fyra år efter att Kristina Stenman anställts som stadsdirektör i Jakobstad, slår domstolen fast att staden inte hade agerat korrekt.

Detta trots att staden, inför fullmäktiges slutgiltiga val, hade offentliggjort namnen på tre av de som var aktuella för tjänsten (Kristina Stenman, Mats Brandt och Fredrik Lindström).

Men utöver dessa hade konsulten diskuterat med tre till. Enligt domen ska identiteten på dem inte längre vara sekretessbelagd, och inte heller detaljer som rör deras möjligheter att sköta tjänsten (arbetsstilprofil, karriärmotivationskartläggning och meritförteckning).

Arto Sulonen var direktör på Kommunförbundets juridiska enhet när fallet debatterades som mest. Han kommenterar domen så här:

– Det här är ingen stor överraskning för mig. Vi funderade rätt mycket på om man faktiskt kan ta en bulvan eller konsult emellan för att sköta rekryteringen så här.

Sulonen avslöjar att juristerna var "mycket skeptiska till Jakobstads förfarande". Han ser domen som logisk:

– Skulle tolkningen ha blivit en annan kunde våra offentliga myndigheter ha fortsatt undvika offentlighet.

"Domen stärker den linje som redan finns. Kommunförbundet har alltid sagt att öppenhet ska eftersträvas."

Ida Sulin

Direktör

 

Ida Sulin ser positivt på domen och hoppas att kommunerna ska försöka hitta andra sätt att få många sökande till sina tjänster.
Foto: Arkiv / HSS Media

Ida Sulin ser positivt på domen och hoppas att kommunerna ska försöka hitta andra sätt att få många sökande till sina tjänster.



Ida Sulin är jurist och direktör för Kommunförbundet svenska enhet. Hon säger att offentligheten alltid ska vara så stor som möjlig medan undantagen från grundregeln ska vara så små som möjligt.

Hon gläder sig också över domen:

– Den stärker den linje som redan finns. Kommunförbundet har alltid sagt att öppenhet ska eftersträvas.

Jakobstad fick enbart en sökande till stadsdirektörstjänsten, resten sökte rekryteraren upp. Ida Sulin kan delvis förstå varför Jakobstad valde parallellprocessen med konsulten:

– Man kanske oroar sig för de sökandes skull. De kan ju vilja undvika att få sina namn ut i offentligheten.

Men Sulin anser att kommunerna, i stället för att mörka, borde göra andra åtgärder:

– Den offentliga sektorn borde fundera vad den kan göra för att bli en mer lockande arbetsplats.

"Domen får nu betydelse för hela landets rättspraxis. Det måste följas i andra liknande fall."

Arto Sulonen.

 

Domen – som ogiltigförklarar både stadsstyrelsens och förvaltningsdomstolens tidigare beslut – betyder inte automatiskt att vi nu får ut handlingarna. I stället återförvisas ärendet till Jakobstads stadsstyrelse till ny behandling "för utlämnande av nämnda handlingar".

Milla Kallioinen, mitt i bild, kommer att se till att staden agerar i enlighet med domen. Det sker på nästa möte med stadsstyrelsen. På bilden syns även Anna-Maja Henriksson och Anne Ekstrand.
Foto: Jonas Brunnström

Milla Kallioinen, mitt i bild, kommer att se till att staden agerar i enlighet med domen. Det sker på nästa möte med stadsstyrelsen. På bilden syns även Anna-Maja Henriksson och Anne Ekstrand.



Det sker troligen på nästa möte den 20:e januari nästa år:

– Vi kommer troligen att hinna bereda ärendet till dess, säger stadssekreteraren Milla Kallioinen.

Vill du kommentera domen på något sätt?

– Vi hade en annan åsikt än rätten. Mer än så kan jag inte säga.


Domen är ett så kallat prejudikat som förs in i HFD:s årsbok. Det är alltså en unik dom, det var första gången ett sådant här ärende prövades i Finland.

– Prejudikatet får nu betydelse för hela landets rättspraxis. Det måste följas i andra liknande fall, konstaterar Arto Sulonen.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan