127 miljoner bort från tredje sektorn – en katastrof för mentala hälsan i Österbotten

Anne Salovaara-Kero, direktör för Österbottens kriscenter Valo, ser Finansministeriets budgetförslag som ett direkt hot mot tredje sektorns arbetsplatser och människors välmående. Zoom
Foto: Mikael Nybacka

Anne Salovaara-Kero, direktör för Österbottens kriscenter Valo, ser Finansministeriets budgetförslag som ett direkt hot mot tredje sektorns arbetsplatser och människors välmående.

Skär ner tredje sektorns understöd med en tredjedel. Det är Finansministeriets förslag som nu möter starkt motstånd.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

Regeringens budgetmangling den femtonde september närmar sig - och den för med sig ett stort orosmoln över tredje sektorn. Inte minst bland de organisationer och föreningar som arbetar för att motarbeta psykisk ohälsa. 

– Om förslaget går igenom väntar samarbetsförhandlingar. Det här är säkert eftersom vi inte kan skära i något annat än löner när vi redan har så låg byråkrati och liten administration, säger Anne Salovaara-Kero som är direktör för Österbottens kriscenter Valo. 

Salovaara-Kero förklarar att den tredje sektorn vilar på tre ekonomiska ben. Tre ben som nu alla haltar, och eftersom den tredje sektorn är icke-vinstdrivande är de livsviktiga. Utan externa finansiärer har de med andra ord inga pengar - förutom små intäkter via medlemsavgifter.

En liten del av kakan finansieras av kommunen och privata aktörer. Men det största understödet kommer från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA, vars stöd tas från intäkterna av det statliga spelbolaget Veikkaus. Och när deras intäkter minskar så minskar även stödet till tredje sektorn. 

Annons
I ett debattinlägg vädjar därför flera social- och hälsoorganisationer inom tredje sektorn om en lösning som tryggar deras verksamhet och finansiering. Beroendeförhållandet till Veikkaus är ohållbart, även om organisationerna värdesätter intäkterna från spelbolaget.

– Det är bra att pengarna kanaliseras till något gott. Men med tanke på vår framtida finansiering skulle det vara bra med en mera långsiktig plan som säkrar vår verksamhet oavsett om Veikkaus intäkter blir mindre, säger Salovaara-Kero. 

Vid Psykosociala förbundet har man förståelse för att stödet minskar när intäkterna gör det samma. Storleken på nedskärningen i budgetförslaget kom dock som en chock. 

– En såhär brutal nedskärning hade vi inte väntat oss. Om det här förslaget går igenom så motarbetar regeringen deras mentalhälsostrategi som lades fram för att stöda den mentala hälsan på lång sikt, säger Bodil Viitanen som är verksamhetsledare vid Psykosociala förbundet. 

Bodil Viitanen, verksamhetsledare på Psykosociala förbundet, ser Finansministeriets budgetförslag som ett väldigt kortsiktigt alternativ på hur regeringen ska finansiera den tredje sektorn.
Foto: Psykosociala förbundet

Bodil Viitanen, verksamhetsledare på Psykosociala förbundet, ser Finansministeriets budgetförslag som ett väldigt kortsiktigt alternativ på hur regeringen ska finansiera den tredje sektorn.


Både Viitanen och Salovaara-Kero förutspår allvarliga och långtgående men för den psykiska hälsan i Finland om budgetförslaget går igenom. Det här eftersom den tredje sektorn erbjuder stödtjänster med låg tröskel och utgör en ideologisk grund för det frivilliga arbetet.

De direkta följderna av budgetförslaget skulle vara att många inom den tredje sektorn blir arbetslösa, och därefter skulle många människor förlora det stöd de är beroende av. Händelseförloppet skulle avslutas med en hög räkning för staten, och kommunerna, när det förebyggande arbetet gått förlorat och man måste satsa på dyrare vård. 

– Tredje sektorn förebygger och dämpar behovet av tyngre vård. Bara hos oss skulle hundratals människor gå miste om hjälp, säger Salovaara-Kero. 

– Jag kan inte se det här förslaget som något annat än kortsiktigt. De spelar "nollapeli" som man brukar säga och försöker balansera bort underskottet i budgeten, säger Viitanen.

Anne Salovaara-Kero, direktör för Österbottens kriscenter Valo, önskar att regeringen skulle finna en långsiktig lösning för att säkerställa finansieringen av tredje sektorn.
Foto: Mikael Nybacka

Anne Salovaara-Kero, direktör för Österbottens kriscenter Valo, önskar att regeringen skulle finna en långsiktig lösning för att säkerställa finansieringen av tredje sektorn.


Ett bra exempel på hur den tredje sektorn arbetar är Psykosociala föreningen Contact rf. Vid deras allaktivitetshus Algården i Jakobstad ordnas olika aktiviteter varje vardag, och de har tjugo till trettio besökare varje dag. 

Syftet med Contact är att erbjuda stöd till alla med erfarenheter av psykisk ohälsa. Det är gratis att delta i deras aktiviteter och tröskeln är låg. I dagsläget har de två anställda men om budgetförslaget går igenom – och deras stöd sänks med en tredjedel – så skulle det finnas pengar för bara en lön.

– Det arbete som vi gör nu skulle vara omöjligt att upprätthålla ensam. Vi har arbete så det räcker och blir över för fler och inte färre anställda, säger Contacts rehabiliteringshandledare Lena Granlund-Stens. 

– Med en minskning av personalresurser skulle vi vara tvungna att begränsa besökarantalet och prioritera vem som får komma hit. Då är det inte längre lågtröskelverksamhet. Det skulle vara en katastrof för många att mista sin vardagstillhörighet, säger styrelsemedlem Eivor Finnäs. 

Föreningen Contact äger allaktivitetshuset Algården, som har tjugo till trettio besökare per dag. Medlemmar som bor för långt borta för att kunna besöka Algården till vardags brukar delta i exempel teaterresor och rekreationsdagar. Från vänster i bild: Verksamhetsledare Anki Sundqvist och rehabiliteringshandledare Lena Granlund-Stens.
Foto: Arkiv/Jonas Brunnström

Föreningen Contact äger allaktivitetshuset Algården, som har tjugo till trettio besökare per dag. Medlemmar som bor för långt borta för att kunna besöka Algården till vardags brukar delta i exempel teaterresor och rekreationsdagar. Från vänster i bild: Verksamhetsledare Anki Sundqvist och rehabiliteringshandledare Lena Granlund-Stens.


Förutom det förebyggande arbetet – med låg tröskel och anonyma tjänster – har organisationer inom den tredje sektorn en annan viktig samhällsuppgift: De aktiverar och koordinerar frivilligarbete. En uppgift som är lättare sagd än gjord. 

– Det är lättare för människor som vill arbete frivilligt att söka sig till den tredje sektorn, eftersom vi har en stark ideologisk bakgrund som samhällsbyggare. Men frivilligarbete betyder inte att det är gratis. Det krävs yrkesmänniskor bakom som kan utbilda de frivilliga och koordinera arbetet, säger Salovaara-Kero.

Det frivilliga arbetet har en stark tradition bland Finlands föreningar och organisationer. Det har en direkt samhällspåverkan och skapar sammanhang för de frivilliga. Inte minst i kristider går det att se människors vilja att hjälpa till, och coronaepidemin har enligt Salovaara-Kero bevisat att volontärglöden ännu lever. 

Dock vill Salovaara-Kero även lyfta fram de faktiska ekonomiska fördelarna som frivilligarbete alstrar. En ekonomisk fördel som hon hoppas att tas i beaktande vid budgetmanglingen. 

– Satsar men en euro på frivilligarbete så får samhället tillbaka sex gånger mera.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan