|

Enkät: Fyra av fem finländare anser att de lever hållbart – Centerpartister och sannfinländare minst oroade

Cirka 38 procent i åldersgruppen 18–29 anser att de finska klimatgärningarna inte har någon betydelse i en global kontext. Bilden föreställer fjolårets skolstrejk för klimatet och demonstrationen vid riksdagen. Zoom
Foto: Sören Jonsson/SPT

Cirka 38 procent i åldersgruppen 18–29 anser att de finska klimatgärningarna inte har någon betydelse i en global kontext. Bilden föreställer fjolårets skolstrejk för klimatet och demonstrationen vid riksdagen.

Upp till 77 procent av finländarna anser att den egna livsstilen är hållbar med tanke på miljön.  Greta Thunberg-effekten syns inte i ungdomarnas svar.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Det framgår av en färsk enkät som tankesmedjan e2 och Vasa universitet har gjort.

– Den egna uppfattningen om den miljövänliga livsstilen överensstämmer inte med verkligheten och finländarnas genomsnittliga koldioxidavtryck, säger projektforskaren Annu Perälä på Vasa universitet.

Perälä kommenterade enkätens resultat på ett webbinarium på onsdagen.

– Ju äldre man är, desto större är sannolikheten att man anser sig leva miljövänligt och hållbart, säger hon.

Annons

Synen på den egna livsstilen är också starkt förbunden med de politiska sympatierna. Cirka 92 procent av Centerns anhängare och 88 procent av Sannfinländarna anser sig leva hållbart medan till exempel endast 62 procent av De grönas anhängare kommer till samma slutsats.

– Det finns däremot ingen koppling mellan de egna miljöhandlingarna och uppfattningen att man lever hållbart, säger Perälä.

I praktiken är det alltså många som inte vill äta mindre kött, sortera sina sopor eller minska på sina flyg- och bilresor, men som ändå anser att de lever hur hållbart som helst. Å andra sidan tampas 40 procent av finländarna med motstridiga känslor och upplever att de inte lever som de lär.

I stället för att peka finger åt människornas val borde klimatdebatten vara hoppfull och konstruktiv, säger forskaren Jussi Westinen på tankesmedjan e2.
Foto: e2/SPT

I stället för att peka finger åt människornas val borde klimatdebatten vara hoppfull och konstruktiv, säger forskaren Jussi Westinen på tankesmedjan e2.



Flygskam och skuldbeläggning


Över 61 procent upplever att klimatdebatten skuldbelägger vanligt folk. I synnerhet de svenskspråkiga deltagarna i enkäten är av denna åsikt.

– I stället för att peka finger åt människornas val borde klimatdebatten vara hoppfull och konstruktiv, säger forskaren Jussi Westinen på tankesmedjan e2.


Kalevas chefredaktör Sanna Keskinen anser att många på landsbygden känner sig utpekade på orättvisa grunder. Enligt henne får de geografiska realiteterna inte utrymme i klimatdebatten.

– Här i norra Finland har vi långa avstånd och bristfällig kollektivtrafik. Det är svårt att klara sig utan den egna bilen. Ska man åka på en dags arbetsresa till Helsingfors måste man ta flyget. Folk äter lokalt odlad mat och värmer huset med flis, men får ändå höra att de är klimatbovar, säger Keskinen.

Cynismen präglar en del av enkätsvaren. Cirka 43 procent av dem som har svarat på enkäten anser att de finska klimatgärningarna är betydelselösa i en global kontext. I synnerhet Sannfinländarnas, Kristdemokraternas, Rörelse Nus och Samlingspartiets anhängare skriver under detta påstående.

Fyra av fem finländare anser att den egna livsstilen är hållbar med tanke på miljön. Det framgår av en färsk enkät som tankesmedjan e2 och Vasa universitet har gjort. Bilden föreställer klimatrörelsen Fridays for futures demonstration den 5 september i Helsingfors.
Foto: Markku Ulander/Lehtikuva

Fyra av fem finländare anser att den egna livsstilen är hållbar med tanke på miljön. Det framgår av en färsk enkät som tankesmedjan e2 och Vasa universitet har gjort. Bilden föreställer klimatrörelsen Fridays for futures demonstration den 5 september i Helsingfors.



Ingen Greta Thunberg-effekt


Fatalismen är utbredd i alla åldersgrupper, men i synnerhet 50–64-åringarna anser att det kvittar vad vi i Finland gör för att motverka klimatförändringen eftersom omvärldens utsläpp har större betydelse.

– Det är anmärkningsvärt att unga under 30 inte heller ser så optimistiskt på den här frågan, säger Perälä.

Hela 38 procent av alla unga i åldern 18–29 betraktar de finska klimatgärningarna som betydelselösa.

– De unga klimataktivisterna har fått stor synlighet i massmedier, men som vi ser av enkätsvaren så är de unga ingen enhetlig grupp, säger Westinen.

Så gjordes enkäten

  • Bygger på intervjuer med 4 040 personer i åldern 18-79.
  • Materialet införskaffades via Taloustutkimus internetpanel.
  • Intervjuerna gjordes i januari och februari i år.
  • Andelen svenskspråkiga respondenter är 2,5 procent.
  • Felmarginalen är 1,5 procent åt vardera hållet.
 

Ett annat förvånande resultat är att en fjärdedel anser att klimatförändringen är en naturlig utvecklingsprocess och att människans verksamhet och utsläppen av koldioxid har liten inverkan på uppvärmningen av klimatet.

– Vi ser en stark politisk polarisering i dessa enkätsvar. De grönas och Vänsterförbundets anhängare tenderar att överbetona människans roll medan en stor del av Sannfinländarnas anhängare anser att människan inte bär skulden för klimatförändringen, säger Westinen.

De här enkätsvaren väckte bitsk respons från ungdomsorganisationen Allians.

– Om baskunskaperna om klimatförändringen är på en så här svag nivå kan vi inte lita på människornas goda vilja. Därför behöver vi statlig styrning, säger klimatdelegaten Emma Sairanen på Allians.

Statssekreterare Kimmo Tiilikainen (C) parerade frågan diplomatiskt.

– Vi måste erbjuda verktyg för vardagliga klimatgärningar. Staten kan hjälpa till genom att till exempel subventionera övergången från fossil eldningsolja till förnybara alternativ, säger han.

Forskningsprojektets bakgrundskrafter

  • Vasa universitets Innolab
  • Tankesmedjan e2
  • Energiindustrin
  • Kommunförbundet
  • MTK
  • STTK
  • Jord- och skogsbruksministeriet
  • Arbets- och näringsministeriet
  • Miljöministeriet
 

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.
|

Högutbildade med utländsk bakgrund går arbetslösa i Vasa – "Vi har inget utrymme för rasism"

Sadaka Tamanna Rumi hoppas att programmet Vaasa International Talents kommer att hjälpa henne att få in en fot i arbetslivet.
Foto: Vilhelmina Öhman/SPT

Sadaka Tamanna Rumi hoppas att programmet Vaasa International Talents kommer att hjälpa henne att få in en fot i arbetslivet.

Höga språkkrav, brist på nätverk, en ovillig organisationskultur och fördomar hindrar utbildade personer med utländsk bakgrund från att få jobb i Vasa. Pilotprojektet Vaasa International Talents sammanför internationella studerande med arbetslivet.

Vill du läsa hela artikeln?

Obegränsad tillgång till webbnyheter och e-tidningen.

1 månad för 1 €

Mest läst senaste veckan