|

Forskare kritiserar studie om matproduktionens koldioxidavtryck: "Fokusera på hur jordbruket kan vara en del av lösningen"

Är det dags att vi slutar stirra oss blinda på halten av koldioxidutsläpp, och i stället kräver en matproduktion som tar hand om markens hälsa? Zoom
Foto: Mikael Nybacka

Är det dags att vi slutar stirra oss blinda på halten av koldioxidutsläpp, och i stället kräver en matproduktion som tar hand om markens hälsa?

Organisationsforskaren Maria Ehrnström-Fuentes säger att det lätt blir missförstånd när vi endast mäter koldioxidavtrycket. Hon efterlyser en mera nyanserad debatt.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Innan du fortsätter...

Tack vare våra prenumeranter kan vi fortsätta leverera kvalitativa lokalnyheter. Bli prenumerant du också!

1 månad för 1€ Fortsätt till artikeln

När Maria Ehrnström-Fuentes läste om utredningen "Matens klimatpåverkan i förhållande till näringsinnehållet" (i VBL/ÖT 18.11) uttryckte hon snabbt sin åsikt på sociala medier: Det går inte att ange matproduktionens ekologiska skuld i mängden koldioxidutsläpp. 

Eftersom klimatdebatten blivit så pass polariserad vill Ehrnström-Fuentes först klargöra att hennes mening inte är att skapa agg eller att peka finger. Hon önskar att debatten kunde komma från tankar om koldioxidavtryck som vår yttersta ekologiska skuld. 

– Klimatmätningar som väljer bort väsentliga data polariserar. Vi tappar bort oss i siffror om koldioxidutsläpp, säger Ehrnström-Fuentes. 

I hennes ögon är siffror om koldioxidutsläpp ett snävt självändamål, när det är markhälsan som vi borde ta bättre hand om. Ehrnström-Fuentes efterlyser i stället en diskussion som reparerar vår relation till djur och natur. 

Annons
Maria Ehrnström-Fuentes har ett forskningsprojekt om hur gräsrotsorganisationer bygger en hållbar framtid. – I Österbotten finns ett brett intresse för odlingsmetoder som främjar markhälsan. Men det saknas ett nätverk där olika aktörer kan organisera sig och dela sina kunskaper.
Foto: Mikael Nybacka

Maria Ehrnström-Fuentes har ett forskningsprojekt om hur gräsrotsorganisationer bygger en hållbar framtid. – I Österbotten finns ett brett intresse för odlingsmetoder som främjar markhälsan. Men det saknas ett nätverk där olika aktörer kan organisera sig och dela sina kunskaper.


Med ekosystemets vitalitet som utgångspunkt får vi enligt hennes forskningsintervjuer ett bättre grepp om problemet. Lyckas matproducenter reparera jordmånen, vars lager påverkas av mineralsammansättningar, får vi biodiversitet och bindning av koldioxid på köpet. 

– Eftersom jag inte är naturvetare kan jag inte säga hur naturen fungerar. Men de jordbrukare jag intervjuat berättar om komplexa processer där produktionen lever för markhälsan, och inte mot naturens förutsättningar. 

Det så kallade regenerativa jordbruket kan binda mer kol än vad det släpper ut. Bland annat genom att låta betande djur sätta fart på fotosyntesen.

Och just därför ser Ehrnström-Fuentes utredningar som "Matens klimatpåverkan i förhållande till näringsinnehållet" som ett hot i klimatdebatten. Den lyfter endast fram koldioxidavtrycket, och jämför det med näringsinnehåll. På så sätt drar vi alla livsmedel över en kam, missleder konsumenterna och bäddar för missförstånd.

– I stället behöver vi en mera transparent matproduktion där konsumenterna får insyn i hur producenter brukar sin jord och skapar biodiversitet. Det är inte näringsinnehållet som ska styra våra hållbara val, och inte heller förenklade koldioxidutsläpp. 

Nötkreaturen har blivit något av en syndabock i debatten om klimat och djurhållning. Men de är även ett bra exempel på hur diskussionen blivit för enkelspårig, enligt Ehrnström-Fuentes.
Foto: Arkiv/Kevin Åkerlund

Nötkreaturen har blivit något av en syndabock i debatten om klimat och djurhållning. Men de är även ett bra exempel på hur diskussionen blivit för enkelspårig, enligt Ehrnström-Fuentes.


Vid kunskaps- och mediebolaget AGFO kallar man regenerativt jordbruk för nästa jordbruksrevolution. Där ifrågasätts djurfri matproduktion. Bland annat har de bjudit in jordbrukaren Märta Jansson till en paneldiskussion. Hon är vd på Gröna Gårdar i Sverige och ingår i Nordiskt Nätverk för regenerativt jordbruk. 

"Börjar vi alla förstå hur vårt agerande hänger ihop med kretsloppet kan vi få till en förändring. Första steget är förståelse och andra steget en vilja att söka kunskap och förändra. Det gäller att nå fram på ett djupare plan", säger Jansson i en intervju för AGFO. 

Ehrnström-Fuentes är av samma åsikt; sociala processer sätter i gång de naturliga så nu är det dags att sprida och ta in information. Själv äter hon så lokalt som möjligt och odlar så mycket hon kan. Dessutom läser hon på och försöker förstå hur hennes val går ihop med naturens förutsättningar. Men framför allt handlar det enligt henne om att göra så gott en kan. 

– Ingen kan vara perfekt i ett felaktigt system. Och vi har alla olika förutsättningar. Men vi kan ta reda på vad som är möjligt att göra för en hållbar framtid. 

Det är svårt att ifrågasätta vårt gemensamma ansvar för en hållbar framtid. Men det finns olika åsikter om hur vi snabbast når dit. Inte minst i frågan om djurens vara eller icke-vara i matproduktionen. Och huruvida det är tekniken som kommer att rädda oss. 

En sak är ändå säker, säger Ehrnström-Fuentes. Vi måste lappa det som gått sönder i den polariserade diskussionen. 

– Vi behöver en helandeprocess som inte polariserar. För det är endast när vi arbetar tillsammans som vi kan länka ihop oss med naturen. Precis som bönder som förälskar sig i de naturliga processerna när de ser jorden återhämta sig.

Mest läst senaste veckan