|

KBL: Vörå söker fler stödfamiljer

Anna-Katariina Sundberg, familjearbetare, Johanna Skarper, vikarierande omsorgsdirektör, och Susanne Nygård, socialarbetare inom barnskydd och familjeservice vill finnas som stöd för kommuninvånarna. Zoom
Foto: Felix Rantschukoff

Anna-Katariina Sundberg, familjearbetare, Johanna Skarper, vikarierande omsorgsdirektör, och Susanne Nygård, socialarbetare inom barnskydd och familjeservice vill finnas som stöd för kommuninvånarna.

Det finns många stödinsatser för familjer som Vöråborna kan dra nytta av om vardagen blir för tung eller familjepusslet är svårt att få ihop.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Johanna Skarper, vikarierande omsorgsdirektör, säger att hon och hennes kollegor finns till för att hjälpa.

– En gammal tro som tyvärr lever kvar är att barnskyddet kommer och tar barnet ifrån dig ifall du inte sköter dig. Det handlar absolut inte om det. Barnskyddet finns till för att familjen och barnen ska ha det så bra som möjligt. För det finns det många olika stödformer, säger Skarper. 

Socialkansliet jobbar med fyra olika stödinsatser. En av dem är stödpersoner. Det kan röra sig om att familjen själv kontaktar, men det kan också vara dagvården, skolan, skolkuratorn eller skolläkaren som tar kontakt. Om det rör sig om ett lättare fall så sköts det enligt socialvårdslagen. En stödperson kan då exempelvis hjälpa barnet eller ungdomen med att få en aktivare och mera innehållsrik fritid. På det viset kan familjen få avlastning och hjälp av stödpersonen. 


Inom barnskyddet kan man koppla in en professionell stödperson.

Annons

– Om det är en ungdom ser vi alltid till att man får en stödperson av samma könet. En tonårspojke får en manlig stödperson och en tonårsflicka får en kvinnlig stödperson. Det är vi strikt med och det fungerar oftast bäst så, säger Susanne Nygård, socialarbetare inom barnskydd och familjeservice.

En professionell stödperson innebär också att socialkansliet kan pricka in mera träffar och längre träffar med klienten. Det här är för att barnskyddet ska kunna ha en insyn i ungdomens liv. 

En stödperson kan också hjälpa till med att skjutsa ett barn eller en ungdom. 

–Det kan vara så att föräldrarna inte har tillgång till en bil eller har ett körkort, säger Nygård. 

En annan stödform som finns är stödfamiljer. Det händer sig att familjer kontaktar socialkansliet då och då eftersom de känner sig trötta och slitna. De kan behöva avlastning med ett eller flera barn. Då kan det vara bra att ett barn eller en ungdom kan få stöd av en familj som de kan åka till för en stund. På samma sätt som med stödpersoner innebär det olika lagar som berör hanteringen av fallet beroende på hur allvarligt det är. 

Den här formen av stöd kan vara till stor nytta för familjer. 

– De är inte så lätta att få tag på, därför söker vi efter nya familjer som kan ställa upp. Vi har några redan, men det skulle behövas mera, säger Nygård. 


För att bli en stödfamilj krävs det att man har ett ordnat familjeliv, lämpligt sinnelag och att socialkansliet gör ett hembesök för att godkänna familjen. Det är viktigt med en öppen och bra kontakt med stödfamiljerna. Därför för man rapport på vad man har gjort med familjen.

– De gör ett väldigt bra arbete de här familjerna, säger Nygård. 

En orsak till att man haft svårigheter med att hitta stödfamiljer kan vara att folk drar sig lite för att anmäla sitt intresse. Men det kan också bero på att man upplever att man har så fullt upp redan. Det är lättare att vara stödfamilj åt ett yngre barn, tillägger Nygård. En stödperson kan vara lika värdefull för en tonåring som en stödfamilj är för ett litet barn.

En annan direkt form som socialkansliet bistår med är familjearbetet, där är det Anna-Katariina Sundberg, familjearbetare, som hjälper till. Efterfrågan på familjearbetet har ökat och man har många förfrågningar i dagens läge. En trolig orsak till det här är att kommuninvånarna har blivit mera medvetna om tjänsten. 

I praktiken innebär familjearbetet att Sundberg kan ge avlastning till en familj genom att ta ut ett barn till någon aktivitet eller hjälpa till där hemma med vardagssysslor. Det planeras helt enligt familjens egna specifika behov. Det går inte att applicera samma stödtjänster på alla familjer. 


När det rör sig om mindre fall så brukar familjen själva ta kontakt och be om hjälp. Däremot om socialkansliet får nys om ett behov hos en familj så kan det komma in via en barnskyddsanmälan. Då kan det finnas ett visst motstånd att ta emot hjälp i det egna hemmet.

– De som behöver hjälpen mest så drar sig undan och det kan svårt att ta emot någon då, säger Sundberg. 

Om någon förälder eller barn drabbas av en svår sjukdom eller en kvinna går igenom en graviditet eller förlossning så finns hemservice för barnfamiljer också som en tjänst för kommuninvånarna. Då kan man göra en egen beställning till hemvårdsledaren. Den här tjänsten är till skillnad från de tidigare nämnda tjänsterna avgiftsbelagd. 

För att avdramatisera socialkansliets verksamhet är de i ständig kontakt med hälsovårdspersonal, daghem, skolor, kuratorer och skolpsykologer. Men hur ska man göra då om man vill anmäla sitt intresse som stödperson eller stödfamilj? Det är bara att ta kontakt helt enkelt, säger Nygård. 

– En familj eller en person kan också föreslå en specifik stödperson- eller familj. Men då ska vi förstås träffa den eller de för att godkänna dem, säger Nygård. 

Anna-Katariina Sundberg, familjearbetare, Johanna Skarper, vikarierande omsorgsdirektör, och Susanne Nygård, socialarbetare inom barnskydd och familjeservice vill finnas som stöd för kommuninvånarna.
Foto: Felix Rantschukoff

Anna-Katariina Sundberg, familjearbetare, Johanna Skarper, vikarierande omsorgsdirektör, och Susanne Nygård, socialarbetare inom barnskydd och familjeservice vill finnas som stöd för kommuninvånarna.



Förutom Nygård, Sundberg och Skarper är även Daniela Julin socialhandledare samt Eivor Back ledande socialarbetare på kansliet.

– Jag är inte direkt kopplad i klientarbetet, men vi är ett bra team som arbetar här. Vi arbetar mycket i par, både för klienternas och vår egen del, säger Skarper. 


Artikeln har publicerats i Kommunbladet. Kommunbladet är en tidning som delas ut till alla hushåll i Vörå kommun och som utges av HSS Media. 

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

LISTA: Här kan du ha exponerats för coronaviruset i Vasa

Vasa torg.
Foto: Karolina Åsmus

Vasa torg.

Vasa stad informerar om platser och evenemang i Vasa där personer med konstaterad coronasmitta har rört sig. Listan uppdateras kontinuerligt.

Vill du läsa hela artikeln?

Obegränsad tillgång till webbnyheter och e-tidningen.

1 månad för 1 €

Mest läst senaste veckan