– Det är skäl att föra den här diskussionen i god tid före Frankrikes ordförandeskap då de här frågorna kommer att dyka upp igen, säger Häkämies.
EK betonar att det är medlemsländerna som måste bära ansvaret för finanspolitiken. Kontrasten är stor gentemot den franska ekonomen Nicolas Véron som ser återhämtningspaketet i samband med coronakrisen som en stor framgång. Vérons analys publicerades i samband med EK:s riktlinjer och han deltog i publiceringstillfället på distans.
– Återhämtningspaketet föddes genom medlemsländernas solidaritet och det finns ingen som förlorade på det, säger Véron.
Enligt Véron förväntas paketet vara så bra för ekonomin att inga länder blir nettobetalare. Han tror att motsvarande stimulanspaket kan användas också i framtiden, men hoppas att ambitionsnivån höjs ytterligare.
– För att EU ska ha bättre möjligheter att ta lån i framtiden så behöver unionen resurser och trovärdiga egna skatteintäkter.
På så sätt skulle EU bli mindre beroende av medlemsländernas statskassor. Véron anser inte att hans vision skulle leda till att medlemsländernas ansvar för varandras statsskulder skulle öka.
– Vi har redan väldigt mycket ansvar för varandras skuldsättning, men det märks först i kristider. Vi behöver acceptera det ansvaret och organisera det bättre. Det kunde till och med leda till att den delade ansvarsbördan blir mindre, säger Véron.
EK: Slopa reglerna om statsskuld
Finlands Näringsliv anser inte att det i första hand är EU:s uppgift att jämna ut konjunktursvängningar. Enligt chefsekonom Penna Urrila är beslutsprocessen för klumpig och långsam.
– Stimulanspaketet godkändes mitt i coronakrisen i fjol, men betalningarna görs först nu, säger Urrila.
Det finns också diskussioner om automatiska mekanismer för att stabilisera konjunkturer, till exempel en gemensam socialskyddsfond. Enligt Urrila är det problematiskt både principiellt och i praktiken.
– Det är mycket svårt att svetsa samman ländernas väldigt olika system.
EK vill stärka marknadens roll för att styra kreditrisker, alltså att marknaden skulle styra räntenivån för staternas upplåning. I nuläget använder Europeiska centralbanken bland annat stödköp för att hålla räntorna låga inom hela EU. Marknadsstyrning skulle antagligen leda till högre räntor för högt skuldsatta länder, vilket kan orsaka ekonomiska problem på kort sikt.
– Förslaget om att i högre grad följa marknadslogiken gäller på lång sikt. Av många orsaker är det omöjligt att gå in för det genast, säger Urrila.
Finlands Näringsliv öppnar samtidigt upp möjligheten att förnya stabilitets- och tillväxtpakten, alltså överenskommelsen om att hålla statsskulden under 60 procent av bnp och budgetunderskottet under 3 procent. Enligt EK har reglerna förlorat sin trovärdighet. I stället för gemensamma krav vill man gå in för skräddarsydda kriterier.
– Det är ingen poäng att hota med böter som ändå inte går att tillämpa i praktiken, säger Urrila.
Arbetsmarknadens budskap till regeringen
Patrizio Lainà, chefsekonom för löntagarcentralorganisationen STTK, säger att EK:s förslag är förvånansvärt likt synen inom STTK man vill ge mer frihet och ansvar åt medlemsländerna.
– Det finns en förståelse för att det inte går att återvända till det gamla regelverket, säger Lainà som hoppas att också Finlands regering ska ta till sig budskapet från arbetsmarknadsorganisationerna.
Utöver att förnya budgetreglerna vill STTK att man ska beakta ländernas bytesbalans och den privata skuldsättningen.
– Före finanskrisen var till exempel den offentliga skuldsättningen i Spanien på ungefär samma nivå som i Finland, men den privata sektorn var skuldsatt vilket ledde till stora problem.
Bytesbalansen beaktar skillnaden mellan export och import för att beskriva om ett lands skulder till utlandet ökar eller inte. Enligt Lainà har skillnader i bytesbalansen varit ett av de största ekonomiska problemen inom EU. Han anser att länder med ett stort överskott, som exempelvis Tyskland, måste jämna ut balansen genom att till exempel bidra till Europeiska investeringsfonden.
Medan Finlands Näringsliv EK betonar att man inte ska skilja mellan olika sorters skuld, så anser STTK att investeringar inte borde räknas med då man granskar ländernas budgetunderskott.
– Investeringarna är viktiga bland annat med tanke på att motverka klimatförändringen, säger Lainà.