Cajsa Tengblad, 53, är föreläsare, författare, hälsopedagog och samtalsterapeut. Hon vill inspirera andra och ge redskap för att leva ett hälsofrämjande och meningsfullt liv.
– Livet är inte likadant i verkligheten som på bild, säger hon då hon inleder seminariet på Ritz.
En mening många hört, speciellt i takt med att sociala medier blivit en större del av mångas vardag.
Tengblad har skrivit sex böcker om frågor hon själv behöver lära sig. Hon säger sig vara otroligt duktig på att ta hand om andra.
– Jag vill hjälpa andra att må bra.
Är det hållbart, eller? frågar hon publiken.
– Nej. Livets mening är inte att må bra. Att må bra är inte ett mål i sig, utan ett medel för att kunna vara en bättre medmänniska, mamma, kompis och så vidare.
Hon säger att hälsa är att få må som man mår och mitt i måendet fylla livet med mening.
– Mår du inte bra i dag är det helt okej. Livet är inte antingen eller. Livet är både och.
Hon tar fram en hallonlakritsskalle ur sin ryggsäck som hon bär med sig nästan överallt.
– Livet är som en hallonlakritsskalle. På den ena sidan är det gott, sött och trevligt och på den andra är det mörkt och inte alls lika trevligt.
– Det är inte heller bara livet som är både och, utan även vi människor. Vi kan vara jättehärliga, underbara och fantastiska och samtidigt jobbiga, sura och tvära.
För att belysa hur man hittar balansen i livet berättar Tengblad om nervsystemet. Det autonoma nervsystemet består av två delar. Den ena delen kallas det parasympatiska systemet och representerar en lugnande, bromsande del, som hon illustrerar med en grön cirkel. Det sympatiska nervsystemet illustreras med en blå cirkel som representerar en uppiggande del och en röd cirkel som representerar den aktiverande delen.
– Kort sagt kan man säga att den röda cirkeln skyddar oss, den blå motiverar oss och den gröna lugnar oss.
– Alla tre cirklar behövs. Det är som att andas. Vi behöver andas in och andas ut. Då de tre cirklarna är i balans och fungerar som de ska är de ungefär lika stora. Nu är det ju inte tre cirklar i hjärnan, utan det är bara en bild som visar att systemen är ungefär lika utvecklade.
Om man inte har haft så mycket lugn och trygghet under sin uppväxt har man ofta inte så stort grönt system – trygghetssystem.
– Det jag har lärt mig är att om man fått mycket prestationsbekräftelse har man ett stort blått system. Och om man har ett för litet blått system tappar man livsglädjen då man saknar förmåga att piggas upp. Om man har för lite av det röda systemet kan man utsätta sig själv för faror för man saknar förmågan att skydda sig själv.
Om man har ett för litet grönt system har man problem med att skapa lugn och trygghet hos sig själv. Det kan leda till både fysiska och psykiska problem.
– Där har vi ytterligare en utmaning eftersom hjärnan inte kan göra skillnad på yttre och tänkta hot. Det gör att vi kan tänka i gång vår egen stress.
– Om blått system är "Ja! Jag är på, jag vill!" så är grönt system "Aaah!", den där avslappningen.
Tengblads erfarenhet är att den gröna cirkeln ofta är outvecklad.
– Man går mellan blått och rött och det gasar på hela tiden. Till slut kan det leda till utmattning. Vi behöver hitta balansen mellan gas och broms, aktivitet och vila. Inandning och utandning.
I vårt uppvarvade och uppkopplade samhälle kan vi behöva hjälp med nedvarvning och avkoppling.
– Det finns många krafter där ute som vill fånga vår uppmärksamhet. Men mycket handlar om balans. Det är inget fel om du är prestationsinriktad, pressad och stressad så länge du balanserar upp det med det lugna och trygga.
För att hitta det lugna och trygga kan man behöva hjälp, och för det har Tengblad fem nycklar.
Nycklarna kan öka självmedkänslan, eller självomsorg som Tengblad hellre talar om. Det innebär förmågan att vara vänlig mot sig själv även då man har det svårt och möter på motgångar eller misslyckanden.
– Det finns säkert fler än fem nycklar.
Tengblads första nyckel är lugn andning. Att säga till sig själv att andas lugnt och att det inte finns någon fara.
Den andra är fysisk beröring.
– Krama om dig själv eller håll händerna tryggt på dig själv, till exempel en hand på magen och den andra på bröstkorgen.
Den tredje nyckeln handlar om psykisk beröring. Förundran, att säga "wow" när man till exempel ser något vackert i naturen eller fint i sig själv.
– Det är en gåva att kunna förundras. Tacksamhet kommer som en konsekvens av förundran.
Förundran kan övas upp.
– Innan man somnar kan man räkna upp tre saker man är tacksam för. Det kan vara svårt till en början. Men med tiden går det lättare.
– Tacksamhet föder tacksamhet och generositet. Då vi är snälla och generösa och delar det vi har med varandra ger det en större kick än vad pengar, sex och mat kan ge. För att öka din självomsorg kan du tänka på hur du kan bli mer generös mot dig själv.
Den fjärde nyckeln är lugnande självprat som innebär att samla lugnande röster ur sitt minne. Det kan vara en sjungande eller pratande röst.
– Ha fraser i beredskap som du kan plocka fram då de behövs. För att hitta rätt fraser kan du tänka på vad du skulle säga till din vän och säga det till dig själv. Använd fraserna för att lugna dig själv då stressen slår på.
Femte nyckeln är att göra sådant som lugnar dig.
– Jag brukar säga att trygghet utan frihet är ett fängelse, och frihet utan trygghet är ett dårhus. Vi behöver både och. Var är ditt frirum, din laddstation? Tänk på en plats där du hittar ditt lugn. Kanske finns det någon aktivitet som gör dig lugn.
– Vilka personer i din närhet fungerar lugnande och gör dig trygg? Umgås och tillbringa tid med dem som självomsorg.
– Kärlekshormonet oxytocin utsöndras i kroppen då vi använder någon av nycklarna.
Självomsorg handlar om att vilja och välja sig själv väl.
– Du ska ta hand om dig själv som du skulle ta hand om en god vän. Se på dig själv med en varm blick och var förstående och snäll mot dig själv. Värna om dig själv och ge dig själv nya möjligheter att börja om.
– Man måste hålla balansen mellan att inte göra något alls och göra allting. Ju mer aktiv du är desto viktigare är det att kunna lugna och trygga dig själv. Det är ingen självklarhet men något man kan lära sig.
Det vore klokt att låta självomsorgen genomsyra våra val, anser Tengblad.
– Att genom sin självomsorg välja studieinriktning, jobb, mat, hobbyer, drömmar och vänner. Hur skulle livet se ut då?
Det är viktigt att bli vän med sig själv. Tengblad lyfter fram några punkter man kan tänka på för att förbättra vänskapen.
– Ett ord jag tänker på som är ganska svårt att förstå är acceptans. Det handlar om att ge sig själv frirum. Att allt det du är och har som person ska få plats. Acceptans är någon form av utrymme och ett konstaterande: det är så här; det här är jag.
Även att se sin egen helhet är viktigt.
– Man ska komma ihåg: jag är kropp, jag är själ, jag är en social varelse, jag har ett behov av en ekologisk och existentiell dimension.
För att bli vän med sig själv kan man också ta hjälp av relationer.
– Så som du behandlar och pratar med vänner ska du göra mot dig själv.
– Träna på att bli din egen bästa vän.
Arrangörer för föreläsningen var: Barnavårdsföreningen, Fin Fami, Folkhälsan, Helsingfors Mission, Luckan Unginfos Ärligt talat-chatt, Mieli Österbotten, Missbrukarvård USM, Psykosociala förbundet, Reimari, Resurscentret Föregångarna, Röda Korset och Svenska Österbottens ungdomsförbund.