I dagarna är det 15 år sedan bostadsmässan öppnades i Sunnanvik i Vasa. Då fick 140 675 besökare bekanta sig med allt från stora egnahemshus till små höghuslägenheter i det helt nybyggda 15 hektar stora området vid stranden. Det byggdes 130 bostäder för ungefär 500 nya Sunnanvikbor. In flyttade också familjen Nysand-Heikius. Göran och Linda drömde om ett gemensamt hem. Hon kommer från Söderfjärden, han från Vörå. Ett av kriterierna var att huset inte skulle ligga för långt, räknat i pendlingstid, från husfabriken i Kaitsor där Göran är vd.

– Vi pratade om Sundom, men därifrån tar det för lång tid att köra till Kaitsor. Så Göran ville visa mig ett projekt som fanns i deras planer – Sunnanvik. Jag visste nästan ingenting om Sunnanvik innan, men det blev en praktisk lösning för oss. Om det inte var för mässan hade vi nog inte flyttat hit, säger Linda Nysand-Heikius.

Göran Heikius och Linda Nysand-Heikius flyttade in i mässhuset genast efter bostadsmässan. Nu har de bott där i 15 år, och familjen har utökats med tre barn.

Heikius hus byggde fyra hus på Bäverstigen, ett litet bostadsbolag. Intresset för husen var stort i förväg och under mässan men till vintern kom en konjunktursvacka och den första tiden bodde familjen ensam i bolaget.

– Vi fick en granne om året de första åren, innan alla fyra hus var fyllda, säger Göran Heikius.

"Om det inte var för mässan hade vi nog inte flyttat till Sunnanvik."

Linda Nysand-Heikius

För tio år sedan hälsade VBL på familjen som då hade dottern Elin och en lillasyster som var så liten att hon ännu inte hade något namn. När vi nu kommer tillbaka möts vi av glada barn i dörren och ett hus fullt av liv och sommarlov. Göran jobbar kvar i Kaitsor och Linda pendlar tre dagar i veckan till Petalax där hon är timlärare i huslig ekonomi i högstadiet. Elin blir 12-åring i dagarna, lillasyster Ebba är 10 och tjejerna har fått en bror, Axel, nyss fyllda 7.

– Allt som var smått i trädgården när vi planterade 2008 har nu blivit väldigt stort. Nu får man tänka om lite. Annars har det väl inte hänt så mycket i området, säger Linda Nysand-Heikius.

Linda Nysand-Heikius var hemma med barnen i nio år. Nu jobbar hon i Petalax. Axel är 7 och Ebba är 10.

I närheten finns det mesta man behöver.

– Axels förskola på Högbacken har varit smidigt placerad vid motorvägen, när man ska vidare till jobbet. Ebba har kompisar på gångavstånd och Elins stödperson bor också i närheten. Dessutom har vi ett litet bibliotek i skolan i Sunnanvik. Bibliotekspersonalen är härlig, säger Nysand-Heikius.

Ur barnens perspektiv är Sunnanvik bra.

– Det bästa är att det finns plats att leka på ute, och studsmatta på gården. Men jag skulle vilja ha lösgodis. Det finns inte i butiken i Sunnanvik. För att köpa lösgodis måste man till Liselund, säger Ebba.

Efter mässan fanns många barn på området. För tio år sedan förutspådde Göran många mopeder framöver.

– Nästa steg blir dunka-dunka i bilarna, säger han nu.

Göran Heikius ser många fördelar med bostadsmässor, ur husföretagens perspektiv. Han drömmer om en ny mässa i Österbotten snart igen.

För husföretags-vd:n är bostadsmässor milstolpar i vardagen. Han kopplar ofta privata händelser till tidigare mässor.

– Elin föddes dagen efter att mässan öppnade i Karleby. Det var bra tajming. Det var väldigt stressigt innan, för att få allt klart till mässan men då mässan var igång passade det bra med bebis, säger han.

Mässor är väldigt bra för husföretagen, men de kräver mycket arbete.

– Man måste planera noga så att husen blir omtyckta. Mässor är bra men man ser inte resultaten genast utan först på lång sikt, säger Heikius.

Senare har Heikius hus byggt ett precis likadant husbolag i Borgå. Efter Vasamässan har företaget också deltagit i mässan i Karleby 2011, fritidsbostadsmässan i Kalajoki 2014 och bostadsmässan i Seinäjoki 2016.

– Mässorna tvingar husföretagen att utvecklas och ta fram nya modeller. Man måste prestera lite extra för mässor. Visst ger mässan också synlighet, men viktigast är kanske utvecklingen framåt, säger Heikius.

Nu är det några år sedan senaste mässan för Vöråföretaget.

– Vi vågade inte söka tomt i Lovisa i år. I de här tiderna är det en stor chansning att gå med i en mässa. Det är också svårt att vara med på mässor som ligger så långt bort. Det är lättare för lokala företag att gå med i projekt i närheten, säger Heikius.

"Jag önskar att Vasa skulle kunna ordna en bostadsmässa igen. Det finns möjliga ställen, till exempel på Vasklot. Men allra helst vill jag nog ha mässan i Kaitsor ändå."

Göran Heikius


De är övertygade om att mässan
också var ett stort lyft för Sunnanvik.

– Här fanns bara vass och buskar innan. Nu finns en fin strandpromenad, många fina hus och gator som man satsat extra mycket på. Det blev extra fint här. Lekparken och köpcentret fick också ett lyft och många nya invånare flyttade in. Få bostadsområden har badstrand så nära, säger Heikius.

Det var egentligen bara en sak som inte blev så bra, enligt Heikius. Det då så supermoderna värmesystemet med jordvärmerör på fem meters djup under botten i viken utanför området.

– Sjövärmen lyckades inte. Nu måste alla vi som varit med i värmeprojektet skaffa egna borrhål i stället. Med facit på hand borde vi ha borrat eget från början. Men det hör till att man testar nya saker på mässor. Allt kanske ändå inte lyckas varje gång, säger Heikius.

För barnen finns nästan allt man kan önska sig i närheten i Sunnanvik, förutom lösgodis, säger Ebba, 10, i mitten. Mamma heter Linda och storasyster Elin.

Familjen trivs med livet i Sunnanvik. Här kommer de att bo kvar, åtminstone så länge barnen går i skola. Men sommartid håller de ofta till på villan på Lilloxkangar.

– Vi bor bra i Sunnanvik. Men jag kommer alltid att vara Vöråbo, säger Göran.

Nu hoppas han bara att Österbotten skulle ansöka om bostadsmässa igen snart.

– Jag önskar att Vasa skulle kunna ordna en mässa igen. Det finns möjliga ställen, till exempel på Vasklot. Men allra helst vill jag nog ha mässan i Kaitsor ändå, säger Göran Heikius – Vöråbo i själen.