Ja, det rådde en tryckt stämning i hjärtat av campuset Academill i Vasa i dag efter seminariet som hade ordnats för att uppmärksamma minnesdagen för Förintelsens offer.

– Vi är faktiskt lite chockade. Vi trodde nämligen att det skulle vara en så att säga "vanlig" föreläsning i akademisalen, säger Lina Sandelin som studerar till klasslärare.

Bakgrunden till tillfället är bland annat statsminister Petteri Orpos uttalande den sjätte november ifjol, där han uppmuntrade till dylika evenemang.

Orpo berättade bland annat att regeringen bereder en lag för kriminalisering av förnekandet av Förintelsen och att vi i Finland kommer att börja fira minnesdagen för Förintelsens offer i enlighet med internationell praxis.

– Den egentliga minnesdagen hålls lördagen 27 januari, visst kommer jag ha den i åtanke, säger Sandelin.

Den 27 januari 1945 befriades kanske för många det mest kända förintelselägret Auschwitz.

Sandelin deltog i seminariet tillsammans med studiekamraten Anna Pajala

– Visst, jag känner mig lite omtumlad efter seminariet, det är ett väldigt tungt ämne. Men evenemanget var mycket allmänbildande. Främst oroar vi oss för att antisemitismen och rasismen är på frammarsch både i Finland och runtom i världen, säger Pajala.

Som framtida lärare funderar Pajala och Sandelin över hur man kan introducera ämnen som folkmord och antisemitism så väl för elever som för vuxna.

– Läs "Anne Franks dagbok". Den är sorglig men också väldigt vacker. Man berörs på ett personligt plan då man läser om andras upplevelser. Jag har läst boken tre gånger, säger Sandelin.

Liksom Pajala och Sandelin oroar sig också studerande René Närhi för rasismens frammarsch.

– Om man inte har fasta principer, eller saknar kunskap om ämnet, så är risken stor att man övertygas av antisemitisk retorik och konspirationsteorier. Rasistisk skrämselpropaganda kan vara mycket övertygande, säger René Närhi som studerar första året till klasslärare.

Närhi poängterar också att antisemitisk retorik används av såväl extremhögern som -vänstern.

– Som framtida lärare måste vi våga ta upp svåra frågor som till exempel rasism, antisemitism och folkmord med eleverna. Evenemang och seminarier som vi hade i dag på ÅA hjälper oss att komma ihåg det hemska som har skett i historien och att sprida medvetenhet om ämnet, säger Närhi.

Men folkmord och antisemitism tycks inte intressera alla framtida klasslärare.

– Tja, jag vet inte helt vad som sades under seminariet, men det handlade om förintelsen. Jag satt mest och spelade på datorn, säger en anonym studerande.

Rasistiska skämt och kommentarer är något som lärarstuderanden Cassandra Cruse, Sylva Kivikoski och Angelina Borgendal har rätt stor erfarenhet av.

– Det känns som om allt extremare antisemitiska och rasistiska skämt normaliseras mer och mer. Det tycker jag är äckligt, säger Borgendal.

Sylva Kivikoski manar till öppenhet.

– Man måste våga säga till då man möter rasism i vardagen men också se till att inte vara för aggressiv vid en eventuell konfrontation. Det leder aldrig någonvart, säger Kivikoski.

– Jag visste egentligen inte hur stort problemet antisemitism är idag och känner mig till och med lite okunnig. Det är kanske inte precis ett ämne som man går runt och tänker på i vardagen. Det här var en riktig ögonöppnare och jag är tacksam för att ha fått ta del av seminariet, säger Kruse.