Många småbarnsföräldrar skulle säkert vilja unna sig en ledig kväll och umgås med varandra, men drar sig för att be om hjälp. De känner att de belastar sina föräldrar om de ber dem sköta barnbarnen.
Det dåliga samvetet lindras förhoppningsvis nu eftersom forskning säger att det finns många hälsofördelar för de mor- och farföräldrar som tar hand om barnbarnen. Det säger Sarah Åkerman, forskare i socialpolitik vid Åbo Akademi.
– I den nordiska välfärdsstaten, där mor- och farföräldrar oftast sköter barnbarnen sporadiskt, finns det många hälsofördelar. Det sätter en guldkant på vardagen.
Studier visar på både fysiska och psykiska hälsofördelar.
– Det kan ha en skyddande effekt mot demenssjukdomar, man ser mindre depressiva symptom och den fysiska konditionen är bättre. Överlag har många studier visat att det finns många positiva hälsofördelar med att sköta barnbarnen.
Att det är frivilligt är viktigt.
– I en del kulturer är det inte ovanligt att mor- eller farföräldrarna lever tillsammans med barnbarnen och tre generationer bor under samma tak. Det förknippas inte med positiva hälsofördelar i lika stor utsträckning. I många länder som inte har ett lika täckande föräldraledighetssystem riskerar skötseln bli mer utmattande eller mer av ett tvång, medan det i Finland mer är en meningsfull aktivitet.
Åkerman nämner att vår möjlighet att vara föräldralediga och den välfungerande småbarnspedagogiken gör att den äldre generationen oftast inte behöver sköta barnbarnen dagligen. Men i länder där de inte har offentligt stöd faller ansvaret ofta på de äldre och det blir ett tvång.
– Då den primära vårdaren är en mor- eller farförälder blir det ofta fysiskt krävande och utmattande.
Det är vanligt i en del kulturer där föräldrarna kan behöva flytta till en annan ort eller utomlands för att kunna försörja sig. I USA bor en del barnbarn med sina mor- eller farföräldrar eftersom föräldrarna inte klarat av föräldraskapet, berättar Åkerman.
– Att föräldrarna bor på annan ort eller till och med i ett annat land är inte ovanligt i en del länder. Kontexten och orsaken till familjekonstellationen antas påverka hälsoeffekterna för mor- och farföräldrarna.
Informell omsorg
Informell omsorg betyder att någon närstående hjälper till, oftast utan ekonomisk ersättning. Åkerman säger att den är utbredd i Finland och fungerar väl trots att vi lever i ett nordiskt välfärdssamhälle med en omfattande offentlig sektor.
– I Finland ger den informella omsorgen hälsofördelar. I till exempel Sydeuropa är det färre som ger informell omsorg, men de som ger det gör det så mycket att det inte är lika hälsosamt.
För en del kan det bli för många att ta hand om.
– Många mor- och farföräldrar vill gärna ta hand om barnbarnen. Samtidigt kan de ha egna föräldrar som är i behov av vård. Hos dem kan stressrelaterade hälsoeffekter uppstå eftersom de känner att de inte räcker till.
Åkerman säger att det inte finns något universalrecept för hur ofta det är bra att ta hand om barnbarnen.
– I Finland uppger ungefär hälften att de sköter barnbarnen några gånger i månaden. Endast tre procent säger att de sköter barnbarnen varje dag.
Positiva hälsofördelar
Att mor- och farföräldrar umgås med sina barnbarn är bra för alla parter.
– Forskning visar att det också finns hälsofördelar för barnen. Det är en trygghet för barn att umgås med den äldre generationen och på det viset få en större familj eller socialt sammanhang. I många skolor finns en skolmormor eller skolfarfar, och man försöker främja den generationsöverskridande kontakten.
Dessutom får föräldrarna andas ut.
– Att mor- och farföräldrar tar hand om barnbarnen har positiva hälsofördelar för alla inblandade.
Världshälsoorganisationen (WHO) lyfter fram aktivt och hälsosamt åldrande. En av ingredienserna är informell omsorg.
– Att ta hand om barnbarnen ses som the way to go när man ska åldras gott. Att vara aktiv, upprätthålla sociala kontakter och hjälpa andra ses som viktigt i ett hälsosamt åldrande.