|

"Vi gråter ofta men vi kan inte ge upp"

A Demand For Action-teamet har en stark sammanhållning. ”Vi gråter tillsammans, men vi har också roligt”, säger Nuri Kino.
Foto: Karin Dahlström

A Demand For Action-teamet har en stark sammanhållning. ”Vi gråter tillsammans, men vi har också roligt”, säger Nuri Kino.

Jhoni Masso går runt bland köerna till biljettkassorna. Det är inte många som slipper undan hans insamlingsbössa och flygblad.
Foto: Karin Dahlström

Jhoni Masso går runt bland köerna till biljettkassorna. Det är inte många som slipper undan hans insamlingsbössa och flygblad.

William Romanos går runt bland köerna till biljettkassorna. Det är inte många som slipper undan hans insamlingsbössa och flygblad.
Foto: Karin Dahlström

William Romanos går runt bland köerna till biljettkassorna. Det är inte många som slipper undan hans insamlingsbössa och flygblad.

Det som började med ett upprop på Facebook för drygt ett år sedan har nu spridit sig till 15 länder. Nuri Kino, grundaren för A Demand for Action, kunde aldrig ana att gensvaret skulle bli så stort som det blev.
Foto: Karin Dahlström

Det som började med ett upprop på Facebook för drygt ett år sedan har nu spridit sig till 15 länder. Nuri Kino, grundaren för A Demand for Action, kunde aldrig ana att gensvaret skulle bli så stort som det blev.

Nuri Kino med en av sina unga vänner. ”ISIS krig är på många sätt ett krig mot barn”, säger han.
Foto: Karin Dahlström

Nuri Kino med en av sina unga vänner. ”ISIS krig är på många sätt ett krig mot barn”, säger han.

Ashur Minas är Irakansvarig i A Demand for Action. ”Det här har blivit våra liv”, säger han.
Foto: Karin Dahlström

Ashur Minas är Irakansvarig i A Demand for Action. ”Det här har blivit våra liv”, säger han.

När journalisten Nuri Kino fick veta att IS intagit Mosul och att bokstaven "N" målades på de kristnas dörrarskickade han ut ett rop på hjälp via sociala medier. Ropet spreds snabbt och resulterade i organisationen A Demand for Action.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Det ringer på dörren hos finlandssvenska Merit Wager i Stockholm, asylexpert och flitig debattör i asylfrågor. Jag vet att Nuri Kino är på väg och blir lite nervös. Han kommer infarande i vardagsrummet, vi hälsar, och han slänger sig i fåtöljen och börjar genast skriva på sin laptop.– Jag har ett par texter jag bara måste få ur mig, förklarar han. Ja, ni vet väl hur det är. Efter en stund är en kolumn klar och han läser upp den. Texten handlar om ett gripande möte med flyktingar under hans vistelse i Serbien för någon vecka sen. En ung kvinna med svullna fötter som flytt i flipflops tar sig tillsammans med sina släktingar över gränsen till Ungern genom ett taggtrådsstängsel. Innan vi skiljs åt har vi stämt träff i Södertälje följande söndag. Medlemmar i den organisation som Kino, som själv är svenskassyrier, startade för cirka ett år sen, A Demand For Action, ska dela ut flygblad och samla in pengar vid en match mellan fotbollslagen Assyriska och Syrianska. – Pengarna ska gå till hyra. Folk som hjälper assyriska och syrianska flyktingar i Istanbul har hyrt 15 lägenheter och vi har lovat att hjälpa till, säger han. – Vi får kanske inte in så mycket pengar vid ett sånt här tillfälle, men vår aktion är också ett tillfälle att påminna om de folkmord som pågår i Syrien och Irak. Organisationen A Demand for Action startade som ett rop på hjälp via Facebook och Twitter. På ett år har den spritt sig till 15 länder. Den bedriver lobbyverksamhet i Washington DC och Bryssel, där den också fått igenom resolutioner. Organisationens uttalanden blir citerade i tidningar som New York Times, Newsweek och Ibtimes. Själv har Kino en egen kolumn/blogg i Huffington Post och skriver ofta i tidningar som Svenska Dagbladet och Dagen.– Jag har jobbat många år med utvecklingen i Mellanöstern och konsekvenserna av kriget i Irak, inte minst för minoriteterna, säger han. – När Syrienkriget startade såg jag att rapporteringen var hårt vinklad. Jag kände att det saknades kunskap om Syrien. Jag har många släktingar där och 2012 skrev jag en rapport om förföljelsen av kristna. I rapporten avslöjade Kino det som varit dolt och som ingen rapporterat om, om förföljelsen av icke-muslimer i Syrien som startade i och med den så kallade Arabiska våren. Rapporten "Mellan taggtråden" fick genast stor uppmärksamhet, till och med ända upp i den amerikanska kongressen, och publicerades i flera länder. – Då insåg jag att det är det här jag ska göra.

William Romanos går runt bland köerna till biljettkassorna. Det är inte många som slipper undan hans insamlingsbössa och flygblad.

William Romanos går runt bland köerna till biljettkassorna. Det är inte många som slipper undan hans insamlingsbössa och flygblad.

Startskottet för A Demand for Action var ett telefonsamtal som Kino fick för cirka ett år sen när han hade kommit hem från en resa i Syrien. – Det var en man som hade blivit tvångsutvisad från Sverige. Han ringde från Mosul och jag hörde slagord, gevärsskott och bomber i bakgrunden. Jag kände hur mina knän vek sig när det gick upp för mig att IS hade invaderat Mosul. Det här är slutet. – Jag visste att det fanns pengar, stora belopp på banken i Mosul och att amerikanerna hade lämnat vapen efter sig som det var bara för IS att hämta. När Mosul föll och IS några dagar senare målade den arabiska bokstaven N för nasrani (kristen) på de kristnas dörrar skrev Kino på Facebook: "Jag behöver 10 minuter av er tid varje dag. Hjälp mig! Budskapet spred sig som en löpeld och inom kort hade en hel Twitterarmé bildats." – Vi försöker påminna om assyriers, syrianers, kaldéers och andra minoriteters utsatta situation i Syrien och Irak. Bland minoriteterna finns det också muslimer som tillhör en annan gren än majoritetsbefolkningen. Krigen bara växer. Det begås sådana bestialiska illdåd att jag inte ens orkar beskriva dem.
Det som började med ett upprop på Facebook för drygt ett år sedan har nu spridit sig till 15 länder. Nuri Kino, grundaren för A Demand for Action, kunde aldrig ana att gensvaret skulle bli så stort som det blev.

Det som började med ett upprop på Facebook för drygt ett år sedan har nu spridit sig till 15 länder. Nuri Kino, grundaren för A Demand for Action, kunde aldrig ana att gensvaret skulle bli så stort som det blev.

Många i Södertälje har släktingar och familjemedlemmar som är kvar i konfliktområdena. – En av tjejerna som sitter i biljettkassan är hårt drabbad. 230 från hennes by kidnappades, varav 25 var hennes nära släktingar. Tre av de äldre har släppts. De får problem med äldre. I början fick A Demand For Action stora mängder rapporter, bland annat i form av bilder och videofilmer, i vissa fall av dem som bevittnade grymheterna. – Nu har vi börjat sovra, men när vi tittade på materialet vi fick i början fick några av våra medlemmar nervösa sammanbrott, de kraschade. Filmerna kom oss så nära. Det är tungt. Vi gråter. Jag lägger mig själv ner på köksgolvet ibland och bara gråter ut. – Flickor säljs på marknader som sexslavar. Vi vet om ett offer som är nio år, men jag har läst om ett som är bara sex. Barn drunknar, barn kidnappas och hjärntvättas. De utnyttjas som soldater eller självmordsbombare. Det är krig som förs mot barn på många olika sätt. Hur tar man det till sig utan att bli galen? – Man måste kämpa vidare. Man kan inte ge upp. Flickan som säljs som sexslav behöver en röst i väst. Kino säger att de med tiden har blivit mer härdade och fått mer struktur. – I början var vi i panik efter varje meddelande vi fick, men vi kan inte låta våra känslor styra. Arbetet måste utföras professionellt för att få trovärdighet, men det är inte lätt alla gånger.
Ashur Minas är Irakansvarig i A Demand for Action. ”Det här har blivit våra liv”, säger han.

Ashur Minas är Irakansvarig i A Demand for Action. ”Det här har blivit våra liv”, säger han.

Ashur Minas, som är organisationens Irakansvarige, berättar om ett besök i ett flyktingläger i Irak, där misären var stor.
– När en medlem i vårt Irakteam skjutsade mig till flygplatsen sa han: Ashur. Det är nu eller aldrig. Säg åt vårt folk utanför Irak att det här är vår sista chans. Om vi misslyckas så kommer vi antingen alla till er i diasporan och smälter in i de nya länderna, eller så kommer era bröder och systrar att försvinna här i hemlandet. – Vi har stora problem i flyktinglägren, säger Kino. I vissa fall har icke-muslimer trakasserats av islamister och kan inte vara kvar. De är de mest värnlösa. Vilka är det som kommer till Europa nu? – Alla som kan fly. Det är mest män, för man vill inte utsätta kvinnor och barn för den farliga flyktvägen. Det är män som deserterat, till exempel från den syriska armén, det är män som flytt från rebellerna. Och det är flyktingar överlag som flyr från bomber och misär. Men det vore naivt att tro att det inte också finns personer med som sympatiserar med terroristerna. Hur vet du det? – Vissa av dem uttrycker sina sympatier, andra avslöjas av till exempel gamla bilder på Facebook. Kino säger att han självklart är glad att flyktingarnas situation nu har uppmärksammats, men tycker att orsaken till att folk flyr kunde tas upp mer än den gör. – Politiker och världsledare måste sätta stopp för de här krigen i Syrien, Irak och Libyen. Annars kommer alla att vara på flykt snart. – Det är så oerhört tragiskt att man inte kunde förutse vad som skulle hända. När Saddam Husseins sunnimuslimska regim föll gav man direkt makten åt shiamuslimerna, som började förtrycka sunniterna. Under Saddams regim var shiamuslimerna förtryckta. Kristna däremot var skyddade och behövde åtminstone inte oroa sig för religiös förföljelse, de var etniskt förföljda. Men efter Saddams fall började de betraktas som fiender eftersom USA anses vara ett kristet land och kristna i Irak identifierades med Bush.
Nuri Kino med en av sina unga vänner. ”ISIS krig är på många sätt ett krig mot barn”, säger han.

Nuri Kino med en av sina unga vänner. ”ISIS krig är på många sätt ett krig mot barn”, säger han.

Han är bekymrad över rapporteringen från konflikterna som han anser innehåller en del okunskap. – Ibland behärskar en 15-åring i Södertälje Mellanöstern bättre. Han tror att bristerna i rapporteringen handlar om både okunskap och rädsla att bli stämplad som islamofob. – Jag kan ju inte vara islamofob, det är omöjligt. Jag har alldeles för många muslimska vänner och rör mig mycket i de områdena. Det vore vansinnigt att kalla mig islamofob. Men jag vet att det var många som var rädda för den stämpeln, åtminstone i början. Nu är man inte lika rädd att rapportera om våldsbejakande islamism längre. Varför är man rädd för den stämpeln? – För att det finns ett slags uppfattning i västvärlden att muslimer måste vara offer. Självklart finns det muslimer som är offer, men inte alla. Och bland icke-muslimer finns det också både offer och förövare.  Vad tänker du när du hör "Stäng gränserna för muslimerna eller Välkommen! Vi är ett mångkulturellt samhälle"? – Jag är människorättsaktivist. Jag tycker att de som behöver skydd och hjälp ska få det. Jag har själv hjälpt flyktingar tillsammans med min familj sen jag var barn. Men jag tycker självklart att vi måste ha mer koll på vilka det är som kommer till våra länder. Jag är emot att man stänger gränserna och jag är emot att man inte bättre kontrollerar vilka som kommer. – En del har blivit av med sina konflikter, men andra tar dem med sig. De är medlemmar av olika grupperingar som strider sinsemellan. – Det är politikernas ansvar att se till att de som kommer hit och de som redan bor här ska känna sig trygga. Vår yttrandefrihet och våra värderingar ska accepteras, inte nödvändigtvis så att alla måste leva efter dem, men de ska accepteras. Annars blir det svårt för oss alla. Finns det hopp för de förföljda minoriteterna i Syrien och Irak? – Ja. Annars skulle vi inte hålla på med det här.
Jhoni Masso går runt bland köerna till biljettkassorna. Det är inte många som slipper undan hans insamlingsbössa och flygblad.

Jhoni Masso går runt bland köerna till biljettkassorna. Det är inte många som slipper undan hans insamlingsbössa och flygblad.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.

Mest läst senaste veckan