|

Finland världsbäst att spåra förfäder via dna

Släktforskaren i Finland kommer om de har tur till skriftliga källor på 1500-talet. Men sedan är det stopp och man måste ta arvsmassan till hjälp.
Du hittar dina sparade artiklar då du klickar på ditt konto uppe till höger på sajten och väljer "Sparade artiklar"

Med hjälp av genetisk släktforskning kan man ta reda på förfädernas vägar allt från Afrika till Finland och till världens ände, säger Sitras ledande expert Marja Pirttivaara. Pirttivaara berättar att finländare och irländare är flitigast på genetiskt släktforskning i världen. – Det finns redan cirka 10 000 som håller på med det i Finland och antalet ökar hela tiden. Vi är nördar, det är kanske därför finländare gillar genetisk släktforskning. Undersökningar av arvsmassan kan bjuda på överraskningar. Kanske man hittar en försvunnen farfar eller helt nya avkomlingar. Pirttivaara säger att släktforskningsresor är ett växande fenomen när folk åker världen runt för att träffa avlägsna kusiner. Den här sortens forskning är inte enkel men Pirttivaara säger att finländarna har lätt för att lära sig. – Jag vet till och med att pensionärer, som inte kan engelska, klarar sig och tar reda på saker. Bara man vill och har logisk tankeförmåga går det bra. Männen från öst, kvinnorna från väst Pirttivaara berättar att 60 procent av de finländska männen har kommit österifrån. – De har kommit hit via Kina. Det är en av de längsta rutterna. Den här N1C1-mutationen som finländska män har finns inte nästan alls utanför Finlands gränser. Mutationen finns endast i gamla ryska furstesläkter från hundratals år före Romanovtiden och i litauiska adelssläkter. Ungrarna är däremot inte genetiskt nära släkt med finländarna. – Det är så många folk som rört sig där. I vår dna ser man också påverkan av handeln med hansan, krig och nödår. Kvinnorna har kommit till Finland västerifrån. – Vikingarna har kanske hämtat kvinnor västerifrån? Släktforskningen moderniseras Verksamhetsledaren för Genealogiska samfundet i Finland P.T. Kuusiluoma håller inte aktivt på med genetisk släktforskning men har ändå låtit göra alla tillgängliga dna-teser. Han fascineras mer av historiskt material. – I den genetiska släktforskningen följer man en faders- och en moderslinje men det berättar inte så mycket om den genetiska bakgrunden. Kuusiluoma berättar att släktforskningen håller på att moderniseras. Forskarna utnyttjar internet allt effektivare. – En del av det är att man ympat den naturvetenskapliga aspekten på den humanistiska forskningen. En annan är digitaliseringen och att alla har tillgång till tjänsterna på internet. Kyrkoböckerna har digitaliserats fram till 1860-talet. Finlands Släkthistoriska Förening har utsträckt digitaliseringen till 1915. De evangelisk-lutherska församlingarna har digitaliserat sina kyrkböcker från 1860-talet till 1960-talet.

Kommentarer

Tyck till!

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt ger vi dig möjligheten att kommentera och diskutera den här artikeln. Håll dig till ämnet och håll god ton. Vårda ditt språk och respektera andra skribenter och personer i artikeln. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer som vi bedömer som olämpliga.
|

Älvar i Lappland svämmar över sina bräddar – flera vägar under vatten

Ounasjoki har svämmat över och vattnet flödar in i stugbyn i Kittilä.
Foto: Vesa Moilanen/Lehtikuva

Ounasjoki har svämmat över och vattnet flödar in i stugbyn i Kittilä.

Vintern var snörik och värmen kom plötsligt. Dessutom har det regnat. Nu svämmar ett flertal vattendrag över runtom i Lappland.

Vill du läsa hela artikeln?

Obegränsad tillgång till webbnyheter och e-tidningen.

1 månad för 1 €

Mest läst senaste veckan