Reuters rapporterar att enligt den israeliska militären höll hundratals palestinier på med att bränna däck och kasta sten mot soldater på den israeliska sidan när eld öppnades mot "två ledande uppviglare".

Den bekräftat döde är 30-årige Mahmoud al-Masri, enligt hälsodepartementet. Han dödades i Khan Yunis i södra Gaza, skriver AFP som också rapporterade om ett andra liknande dödsfall, uppgifter som nyhetsbyrån senare tog tillbaka.

Inför den muslimska fredagsbönen skickade Israel ut hundratals extra poliser i Jerusalem. Den palestinska islamiströrelsen Hamas utropade fredagen till "vredens dag" efter beskedet om ambassadflytten.

Både i Jerusalems gamla stad och på Västbanken – i Hebron, Betlehem och Nablusområdet – har palestinier drabbat samman med israeliska säkerhetsstyrkor, rapporterar AFP.

Läget i Jerusalem är väldigt spänt, berättar Björn Brenner, Mellanösternforskare vid Försvarshögskolan, som på förmiddagen befann sig vid Damaskusporten.

– Det råder generalstrejk i de palestinska områdena och skolorna är stängda. Nu väntar vi på fredagsbönen i eftermiddag och vad som kan hända efter den. Israeliska myndigheter väntar sig stora protester, säger han till TT.

Hamasledaren Ismail Haniya manade på torsdagen palestinierna till en ny intifada, ett protestuppror, mot Israel. Sporadiska sammandrabbningar bröt då ut mellan israelisk militär och palestinier som protesterade mot Trumps beslut, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

– När man pratar med palestinier på gatorna säger de att "vi har inget att vara återhållsamma för längre" och att en ny intifada kommer, frågan är bara när, säger Björn Brenner.

– Man ska inte vänta sig att nästa intifada ser likadan ut som de tidigare. Den kanske inte blir våldsam på samma sätt, det kanske blir en långvarig generalstrejk i de palestinska områdena, en slags civil olydnadsprocess.

Enligt Björn Brenner har de israeliska myndigheterna tagit ett kraftigare grepp om säkerheten.

– Tidigare har det rått ett annat säkerhetsläge, Israel har varit mindre förberett. Nu har Israel en mycket stark kontroll av säkerhetsläget på Västbanken. Skulle det utvecklas till våldsamma protester så kommer man snabbt att kunna spärra av olika delar. Att våldsamheter skulle sprida sig som de gjort under tidigare intifador är inte lika sannolikt nu, säger han.

USA:s utrikesminister Rex Tillerson säger att ambassadflytten sannolikt dröjer minst två år. USA måste hitta en lämplig plats, utveckla planer, få kongressens godkännande av kostnaden och sedan tar själva bygget tid, påpekar Tillerson enligt AFP.

Senare på fredagen samlas FN:s säkerhetsråd för ett möte med anledning av att USA erkänt Jerusalem som huvudstad i Israel. Sverige och sju andra rådsmedlemmar har begärt mötet.

I ett skriftligt uttalande framhåller utrikesminister Margot Wallström (S) att Jerusalems status inte ändras genom det amerikanska beskedet:

"EU:s och Sveriges hållning står fast, vilket innebär att EU-ländernas ambassader i Tel Aviv inte kommer att flyttas."

Fakta: Omstridd stad

  • Jerusalem har varit omstritt i årtusenden, och kontroverserna fortsätter med full kraft. I FN:s delningsplan för Palestina 1947 – som ledde till skapandet av Israel – var Jerusalem en internationell stad mellan de judiska och arabiska stater som skulle skapas.
  • Känsligheten i frågan har gjort att omvärlden i stället behandlat Tel Aviv som Israels huvudstad. Sverige har, liksom USA och många andra länder, sin ambassad i Tel Aviv och bara ett konsulat i Jerusalem.
  • Egentligen fattade USA ett annat beslut redan 1995, då kongressen röstade igenom The Jerusalem Embassy Act. "Sedan 1950 har staden Jerusalem varit staten Israels huvudstad", står det i lagen. Det fastslås också att det är en plats där alla trosinriktningar ska respekteras. Staden beskrivs som "odelbar", men huruvida palestinierna också skulle kunna ha den som huvudstad framgår inte uttryckligen.
  • Lagen har också ett kryphål, som troget utnyttjats sedan dess: flytten av ambassaden kan skjutas upp ett halvår i taget, om "nationell säkerhet" kräver det.
  • Alla presidenter har två gånger om året punktligt skrivit under uppskjutandet. Och Donald Trump gjorde det också första gången det blev aktuellt, i somras. Nästa underskrift skulle ha gjorts i måndags, men blir nu alltså inte av.
  • Att flytta ambassaden från Tel Aviv var ett löfte från Trump under presidentvalskampanjen förra året. ()