På ett par veckor gick Sara Maria Forsberg från Jakobstad från att stå i en butikskassa till att bli internetkändis. För det behövdes ett videoklipp på Youtube, där hon imiterar olika språk. Det hon säger är nonsens men det låter äkta. I dag har klippet visats närmare tio miljoner gånger. Vad är det hos henne som fascinerar oss? Den mediala uppmärksamheten kring Forsberg, eller Smoukahontas som hon kallas på Youtube, har varit enorm, även internationellt. I tisdagens sändning av programmet ”Språket” i Sveriges radio förklarar forskaren Elisabeth Zetterholm vid Linnéuniversitetet vad det är Forsberg gör. –Hon härmar språkmelodier och har hittat de betoningsmönster som vi uppfattar som typiska för olika språk. Hon har hittat intonationer och språkljud som är specifika för de olika språken och det är dem hon härmar, säger Elisabeth Zetterholm. Skådespelaren och komikern André Wickström har också jobbat med språkimitationer och han bekräftar att det är så. –Hon har känsla för språkets rytm och för var man lägger betoningarna i stavelserna. Hon är helt tydligt musikalisk och det är en styrka hos en imitatör. Wickström är mycket imponerad av Sara Maria Forsberg och säger att hon har egenskaper som är centrala för att man ska komma fram i dylika sammanhang. –Man talar inom min bransch om att någon är ”likeable”, och det är hon. Det betyder att hon har en charm som gör att man bara måste gilla henne. Dessutom är hon begåvad. Jag önskar henne lycka och framgång, säger Wickström. Att charmen har stor betydelse för att ett videoklipp på Youtube ska nå framgång betonar även Isabella Holm, sakkunnig i sociala medier på Sällskapet för mediefostran. –Tre saker krävs inledningsvis för att en video på Youtube ska lyckas. Den som uppträder måste ha en viss utstrålning, det måste finnas ett överrasknings­moment i klippet och videon måste kännas uppriktig. Allt detta finns i Forsbergs språkvideo, säger Holm. Men det räcker inte. Enligt You­tube laddas det upp 100 timmar ­videomaterial på webbplatsen varje minut. Totalt finns där i dag ­ungefär sex miljarder timmar med material. Hur kan en enskild användare, till exempel en ung Jakobstadsbo, få sin röst hörd i detta mediebrus? –De klipp som når en stor skara ­tittare är alla sådana som förts fram av så kallade ”tastemakers”, alltså personer eller webbplatser som är trendsättande. I Forsbergs fall har bland annat nättidningen Huffinton Post agerat ”tastemaker”, säger Holm. –Många internetanvändare delar vidare sådant innehåll som delats av kändisar eller som finns på stora och uppskattade webbplatser. Det är delandets kultur som är det centrala för att en video ska nå många tittare. Holm menar att vi gärna delar sådant innehåll som sprider en positiv känsla. –När vi sprider innehåll på nätet, till exempel videoklipp på Youtube, känner vi oss delaktiga i fenomenet. Vi känner att vi har en del i framgången, säger Holm. Samtidigt drömmer många om att bli kända på internet och Forsbergs video är typisk: En ung flicka som sitter och pratar mer eller mindre spontant framför en videokamera. Ibland slår de igenom och blir ”virala”. –Det innebär att vi alla blir ­smittade av behovet att sprida ett ­populärt klipp, säger Isabella Holm. Många ungdomar lägger ut video­klipp på nätet utan att reflektera över ­konsekvenserna. Så verkar ­inte fallet vara med Smoukahontas. –Hon behärskar tydligt flera medie­språk och vet vad hon håller på med. Men alla är inte lika medie­kritiska. Det är viktigt att det satsas på den unga generationens mediekunnighet.