I förra veckan sade över 400 parlamentsledamöter nej till Mays tilltänkta utträdelseavtal med EU. Trots rekordförlusten väntas premiärministern nu gå vidare med ungefär samma plan när hon i eftermiddag ska presentera vad som händer nu.
Enligt tidningen The Times hoppas May fortfarande kunna pressa fram någon form av eftergifter från övriga EU när det gäller den så omdiskuterade nödlösningen för Nordirland – det som kallas backstop på brexitengelska. Tanken är att May först ska få parlamentet att rösta för ett krav på eftergifter och sedan ta med sig det som ett starkt förhandlingsmandat till Bryssel.
"Det betyder att en omröstning om ett reviderat avtal måste vänta till samtalen med EU är klara, vilket tar åtminstone en vecka. Sedan kan det bli en veckas debatt i underhuset. Regeringstjänstemän tror att den nya (slut)omröstningen inte kommer att äga rum förrän i mitten av nästa månad", skriver Sam Coates, biträdande politikredaktör i The Times.
Övriga EU-länder har hittills benhårt sagt nej till några förändringar i det som förhandlats fram.
Polen – vars regering är nära allierad med den brittiska – uppges dock vara villigt att öppna upp för en förändring.
"Polens utrikesminister bekräftar för BBC att han har föreslagit en begränsning av backstopen till fem år för att låsa upp förhandlingarna", berättar BBC:s EU-korrespondent Adam Fleming på Twitter.
Frågan är bara om Polen kan övertyga övriga EU-länder.
"Polen är – enligt folk i förhandlingsrummen – det enda land på som på EU:s brexitmöten öppet har ifrågasatt formuleringarna om nödlösningen", twittrar Flemings kollega Katya Adler.
Klockan 17.30, svensk tid, i eftermiddag är det tänkt att May ska lägga ut orden i underhuset i London.
Inför det konstaterar en av hennes talesmän att "vi måste komma upp med förändringar i planen för att få stöd i parlamentet", rapporterar Reuters.
Talesmannen noterar att "betydande oro" över nödlösningen framförts i de samtal som May fört med olika parlamentsledamöter och att hon vill föra vidare den oron till EU, "om det är lämpligt".
Talesmannen upprepar också att regeringen fortfarande planerar för ett EU-utträde den 29 mars i år.
Samtidigt pågår flera försök från diverse parlamentsledamöter att tvinga fram andra vägar.
En plan går ut på att ge parlamentet rätt att föreslå lagstiftning om ett förslag stöds av minst 300 ledamöter från minst fem olika partier.
En annan plan innebär i sin tur ett krav på att tills vidare skjuta upp hela EU-utträdet till åtminstone årsskiftet, om inte ett utträdelseavtal är klart före den 26 februari.
Regeringens grundplan är annars att Storbritannien ska lämna EU den 29 mars i år, oavsett om något utträdelseavtal är klart eller inte.
Jacob Rees-Mogg – en av de mest brexitvilliga parlamentsledamöterna i Mays Konservativa parti – tror att ett avtalslöst utträde nu är det mest sannolika.
– Om man rankar det så är det mest troliga en no deal, i andra hand ett omförhandlat avtal, i tredje hand en försening och långt bakom allt det kommer att inte lämna över huvud taget, säger Rees-Mogg till radiokanalen LBC.
Näringsminister Richard Harrington fasar dock för det avtalslösa läget.
– Det är inte en väg till frihandelsavtal – det är en väg mot ingenting. Det vore en absolut katastrof för landet och det stöds bara av en minoritet av en minoritet av invånarna, säger Harrington till BBC.
Enligt tidningen The Daily Telegraph har May till och med funderat på om det går att skriva om det gamla fredsavtalet om Nordirland från 1998, för att komma runt nödlösningsproblematiken.
Att ändra det så kallade Långfredagsavtalet möts dock av stor skepsis, både i och utanför Storbritannien.
"Det kommer aldrig att lösa nödlösningsfrågan", konstaterar tidningens EU-redaktör Peter Foster.
"Skulle dessutom kräva folkomröstningar i Nordirland och Republiken Irland. Lycka till med det", skriver i sin tur Labour-parlamentsledamoten Mary Creagh syrligt på Twitter, enligt nyhetssajten Politico.
Utrikes
21.1.2019
Polsk öppning i jakten på brexitavtal
Storbritanniens premiärminister Theresa May hoppas fortfarande på eftergifter från EU för att få stöd för sin brexitplan i det brittiska parlamentet. Polen kan tänka sig en begränsad nödlösning – samtidigt som det brittiska parlamentet försöker få större makt över processen.