Förändringarna har väckt het debatt under det senaste året, men har nu ändå godkänts av både EU-parlamentet och EU:s ministerråd. Nu blir det upp till medlemsländerna att genomföra lagstiftningen under de kommande åren.
Regeländringarna är till för att modernisera regler som inte hängt med i de senaste årens snabba tekniska utveckling och samtidigt ge starkare rättigheter till författare, fotografer och konstnärer.
Går för långt
Motståndarna tycker dock att lagstiftarna gått alltför långt och oroar sig för vad man kallar länkskatter och behovet av uppladdningsfilter.
Men anhängarna är glada.
"Direktivet är en frihetsreform för användarna och en rättighetsreform för bildskaparna. Vi står redo att teckna licensavtal med alla kommersiella plattformar som behöver, så att verksamheten kan rulla på som vanligt", säger Mats Lindberg, VD för organisationen Bildupphovsrätt, i ett uttalande.
Motståndarna är desto dystrare.
"Nu behöver vi skademinimera i de nationella lagar som ska genomföra det, och försöka få EU-domstolen att riva upp filtren", skriver i sin tur EU-parlamentsledamoten Max Andersson – tidigare MP men nu medlem i Partiet Vändpunkt – på Twitter.
Nej från Sverige
Fem av de sex nej-länderna i måndagens ministerrådsomröstning – Italien, Luxemburg, Nederländerna, Polen och Finland – beklagar resultatet i ett gemensamt uttalande.
"Vi anser att direktivet i sin nuvarande form är ett steg bakåt för den digitala inre marknaden snarare än ett steg framåt", säger kvintetten.
Det sjätte nej-landet var Sverige, där regeringen ville rösta ja, men tvingades ändra sig efter diskussion i riksdagens EU-nämnd i fredags.
Även Tyskland tvekade in i det sista men valde till slut att rösta ja, samtidigt som man lade fram ett uttalande till protokollet där man tog upp sin kritik mot delar av förslaget.