Specialsjukskötare Kerstin West och Ann-Britt Björkström, hälsovårdare med mental inriktning, utgör det så kallade mentala teamet, eller psykosociala centret för Oravais-Vörå-Maxmo-området vid Österbottens välfärdsområde, säger att de försöker inreda sina rum efter sin egen smak.
– Rummet ska vara välkomnande och hemtrevligt. Det ska vara avslappnande, säger Björkström.
Därför har de också inrett rummen med fåtöljer, så klienterna ska kunna slappna av under sessionen.
Verksamheten består främst av stödsamtal, antingen på mottagningen, som hembesök eller via telefonsamtal. Ingen remiss behövs, och man kan få tid genom att ringa till sjukvårdsrådgivningen vid hälsovårdscentralen. De lämnar sedan ringbud till det mentala teamet.
Det är ingen åldersgräns för att söka hjälp, säger de. Alla åldrar är välkomna.
– En del personer känner sig absolut mer bekväma med att ta samtalet hemma, säger Björkström.
Anledningarna till att klienterna tar kontakt är många. Utmattning, depression, ångest eller oro är vanliga orsaker. Men man behöver inte ha en egentlig orsak för att komma till mottagningen:
– Ibland är det bara bra att få komma hit och räta ut tankarna, säger West.
De betonar att man inte ska vara rädd för att ta kontakt.
– Inget problem är för litet. Man kan alltid komma hit och prata med oss, säger Björkström.
En orsak till oro är givetvis kriserna som just nu drabbar världen. Coronan sprids fortfarande och dessutom har det brutit ut ett krig i Europa. Många känner oro för det här och behöver prata om det, säger West och Björkström.
– För ungdomarna är sociala medier en stor källa till oro. De upplever en press att tänka på utseendet och liknande, säger West.
– De äldre har sedan inte sociala medier som spökar, men de har å andra sidan ett långt liv bakom med olika erfarenheter och livskriser, säger Björkström.
Båda råder ändå att man ska försöka begränsa informationsflödet, speciellt med tanke på kriserna i Europa.
– Och så ska du ta hand om dig själv, säger de.
Det kan vara något så enkelt som att göra det som känns bra och får en att ha roligt.
De erbjuder också stöd för anhöriga till personer med psykisk eller fysisk ohälsa om det behövs. Dessutom kan de ge stöd i barnfamiljer om någon av föräldrarna lider av ohälsa.
Barnen kanske inte alltid förstår varför föräldern är trött och ledsen och kan ibland lägga skulden på sig själv. Därför vill det mentala teamet stöda och befrämja kommunikationen, att våga fråga och prata, i familjen med hjälp av strukturerade samtal.
Finns det då risk för att barnen själva börjar må dåligt om föräldrarna mår dåligt?
– Det kan hända, men det är inte så att det automatiskt går dåligt för barn till föräldrar med psykisk ohälsa.
Hur gör ni själva för att orka?
– Vi har själva handledning en gång i månaden. Dessutom har vi gott stöd av varandra och så är det också viktigt att ha ett privat liv och intressen vid sidan av arbetet, säger Björkström.
Artikeln publicerades i Kommunbladet nummer 3 2022.