Några veckor tidigare hittades ett lamm som fått stenar kastade på sig, och ett annat som skurits med ett vasst föremål i benet.
– Djurplågeri är tyvärr vanligare än vad vi vill tro, säger psykologiprofessor Pär Anders Granhag.
Men vilka är personerna som skadar djur? Enligt Granhag handlar det om två olika typer: De som gör det ofrivilligt, och de som är fullt medvetna.
Den första kategorin, de ofrivilliga, är personer som ofta tycker väldigt mycket om djur men som av olika anledningar inte kan sköta om dem. Det kan handla om missbruk, psykisk sjukdom eller demens.
– Det är personer som gillar sina djur, men där det går snett. Till exempel de gånger man har hört om personer som älskar katter och har 15 stycken hemma men som inte klarar av att ta hand om dem, säger han.
Den andra gruppen personer är medvetna, kalkylerande och strategiska – och skadar djuren med flit. Oftast handlar det då om djur som inte är deras egna.
– Det här är den farliga gruppen – och hit tillhör troligtvis de männen som slog ihjäl lammet tidigare i veckan, säger Pär Anders Granhag.
Fakta: Uppmärksammade fall av djurplågeri i Sverige
- 24 juni – Två män slår ihjäl ett tvåmånaders lamm vid Barnens skog i Helsingborg.
- 20 juni – En man utanför Uppsala döms för djurplågeri efter att ha dödat en hundvalp med flera luftgevärsskott.
- 3 maj – En man och en kvinna ställs inför rätta för djurplågeri, efter att två hästar svultit ihjäl på en gård i Sandvikens kommun.
- 28 april – En kvinna i Örebro län döms för djurplågeri efter att ha hållit sju hundar i burar i ett kraftigt illaluktande, becksvart rum.
- 23 april – En 16-årig pojke i Höganäs döms för att ha utsatt en katt för djurplågeri genom att kasta upp den i luften.
- 27 mars – En lantbrukare i Småland döms för djurplågeri efter att ha sågat av hornen på två av sina kor.
- 11 mar – Sex hästar hittas döda på en gård utanför Kristianstad, efter att de lämnats att svälta ihjäl. Polisen har upprättat en anmälan om djurplågeri.
Men vad är motivet – varför gör man så här? Enligt psykologiprofessorn finns det olika drivkrafter. Ofta rör det sig om antisociala personlighetsstörningar eller psykopati hos personerna. Det handlar om viljan att känna makt, både över djuren men också över de personer som bryr sig om djuren. En sorts njutning av att se någon annan plågas, säger han.
– Ofta börjar det med små djur som är lätta att komma åt, som maskar eller grodor. Sedan går man på större djur som ekorrar. En viss procent börjar till slut att rikta sina aggressiva handlingar mot människor. Men det är inte så många, säger han.
Utöver detta, kan det även finnas sexualsadistiska anledningar till plågeriet.
– Det är som ett malande begär. De känner en sexuell tillfredställelse, och det behöver det inte bara vara av att ha sex med djur utan vissa känner sexuell njutning av själva skadandet.
Men trots att flera fall av djurplågeri uppmärksammats på senare tid, säger Pär Anders Granhag att de allra flesta djurplågeribrott aldrig uppdagas.
– Det är ett väldigt stort mörkertal. Det är tyvärr långt mycket vanligare än vad vi tror.