Det brittiska brexitdramat rullare vidare. Med bara två månader kvar till EU-utträdet ska parlamentsledamöterna i London under tisdagskvällen rösta om en rad olika förslag för att ge vägledning till vad May och regeringen bör göra härnäst.

Det handlar om allt från krav på förlängd förhandlingstid till en andra folkomröstning om brexit.

– I dag har vi chansen att visa EU vad som krävs för att få ett avtal genom underhuset, vad som krävs för att gå vidare från den förvirring och splittring och osäkerhet som hänger över oss, sade May när hon inledde den brexitdebatt som föregår omröstningen.

– Jag accepterar också att underhuset inte vill ha det avtal som jag har lagt fram, i dess nuvarande form. Nu måste vi skicka en signal om vad vi vill ha.

För att få med sig ledamöterna säger sig May vara villig att ändra på det utträdelseavtal som hon förhandlat fram med EU – och som röstades ner med stor majoritet i parlamentet i mitten av januari. Informella kontakter med EU väntas under tisdagen.

Bryssel har dock hittills i princip sagt blankt nej till alla omförhandlingar – men från Mays kontor framhålls att det är uppenbart att den inställningen aldrig kommer att accepteras av parlamentsledamöterna i London.

När May träffade ledamöter från det egna Konservativa partiet i måndags kväll bad hon dem att ge sitt stöd till det ändringsförslag som ledamot Graham Brady har lagt fram, med krav på att ersätta den omdiskuterade nödlösningen om Nordirland med ett "alternativt arrangemang".

Tanken är att May i så fall ska kunna tala med övriga EU och ge ett klart besked: Om "alternativa arrangemang" kan hittas så går det att få en majoritet att ställa sig bakom utträdelseavtalet.

Då kan ett avtalslöst brexit uteslutas – och parterna i stället gå vidare till förhandlingar i lugn och ro om den framtida relationen, medan brexitdramat glider in i en övergångsperiod, där de flesta knappt ens kommer att märka att Storbritannien har lämnat EU.

Om May kan få till sitt "alternativa arrangemang" hoppas hon kunna lägga fram utträdelseavtalet igen framför det brittiska parlamentet för en ny avgörande röst. May har lovat att återrapportera till parlamentet om läget senast den 13 februari.



Brexit har varit ett pågående drama i brittisk och europeisk politik ända sedan folkomröstningen 2016. Utanför underhuset i London demonstrerar brexitmotståndaren Steve Bray nästan dagligen mot beslutet att lämna EU. Arkivfoto.


Men först måste May få tillräckligt många parlamentsledamöter att gå på Bradys linje. Hennes parti är väldigt splittrat kring synen på brexit. Underhuset kommer att få rösta om sju förslag – och kampen väntas stå mellan Bradys förslag och ett från Labourledamoten Yvette Cooper som går ut på att be om förlängd förhandlingstid.

Parallellt har ledamöter inom Konservativa partiet föreslagit en flerstegsplan där May ska försöka förmå EU att ändra nödlösningen mot att i gengäld acceptera en längre övergångsperiod. Om inte det går ska man lämna EU i mars, men lova att uppfylla delar av utträdelseavtalet – om britternas finansiella åtaganden och om medborgarnas rättigheter – om EU i så fall accepterar en övergångsperiod fram till 2021.

Det är dock högst oklart om EU skulle acceptera den typen av lösning.

Kvällens omröstningar beräknas börja ungefär klockan 21, finsk tid.

Talmannen väljer förslag

  • En lång rad förslag har lämnats in och dragits tillbaka inför dagens brexitdebatt i det brittiska underhuset. Vilka som det kommer att röstas om kommer att meddelas först vid 15-tiden, finsk tid. Beslutet tas på egen hand av talman John Bercow.
  • Det förslag som regeringen uppges ställa sig bakom kommer från Graham Brady i Konservativa partiet och kräver att nödlösningen om Nordirland ersätts med ett "alternativt arrangemang" för att undvika en hård gräns.
  • Starkt stöd väntas även för ett förslag från Labour-ledamoten Yvette Cooper om att kräva förlängd förhandlingstid om inget utträdelseavtal är klart den 26 februari.
  • Labour-ledaren Jeremy Corbyn vill för sin del att regeringen överväger en rad olika alternativ för att undvika ett avtalslöst utträde, exempelvis en permanent tullunion med EU eller en andra folkomröstning. Andra förslag handlar exempelvis om att utesluta ett avtalslöst utträde eller att starta specialutskott som hanterar frågan. (TT)