– Rekommendationerna lägger stor vikt vid matfostran, betydelsen av gemensamma måltider och barnens delaktighet, säger generalsekreterare Arja Lyytikäinen på Statens näringsdelegation.

En annan sak som lyfts fram är betydelsen av att äta mer grönsaker och sallad.

– Finländska barn äter för lite grönsaker. Småbarnspedagogiken ger en fin möjlighet att främja användningen av grönsaker med hjälp av god menyplanering. Det är viktigt att barnen får bekanta sig med grönsaker med olika sinnen, säger forskningsprofessorn Suvi Virtanen från Institutet för hälsa och välfärd.

De nya rekommendationerna ger grönt ljus för vegetarisk kost minst en gång i veckan medan den flottiga korven och det röda köttet förpassas till skamvrån. Arbetsgruppen vill också främja hälsosamma fetter i form av nötter, mandlar och margarin medan smöret får stryka på foten. Fisk och baljväxter får också godkänt.

– Det viktigaste är att barnen äter en mångsidig kost, säger Arja Lyytikäinen.

Syftet med de nya rekommendationerna är att främja ett positivt förhållningssätt till maten och ätandet. Arbetsgruppen vill också att daghemmen ska satsa på matfostran där man kan bekanta sig med daghemmets kök, den närliggande skogen, mataffären, torget eller olika digitala lärmiljöer.

– Måltiderna är en viktig del av småbarnspedagogiken. Smaksinnet och matvanorna utvecklas tidigt och bär långt, säger undervisningsrådet Pia Kola-Torvinen vid Utbildningsstyrelsen.

De nya måltidsrekommendationerna har gjorts av sakkunniga på Statens näringsdelegation, Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd. Rekommendationerna bygger bland annat på information som har samlats in via en webbförfrågan som genererade över 200 svar.

Måltidsrekommendationerna innehåller även bilder på modellmåltider och handfasta tips som hjälper småbarnspedagogerna i sitt dagliga arbete. Arbetsgruppens arbete har letts av Suvi Virtanen på Institutet för hälsa och välfärd.